Prästen Bedrup: ”Vilka ”glasögon” har Du på Dig när Du ser världen och allt skapat? Här i lektion 11 fortsätter jag att se på de olika s.k. klassiska filosofiska argumenten som kan peka på Gud, och att det inte är en slump att vi människor finns. För mig skulle livet kännas verkligen meningslöst om allt var bara här och nu. Som aktiv kristen numera, tror jag att det finns en högre makt, som jag kallar Gud, och som hjälper oss, dig och mig, även de stunder jag inte tror det då det finns nöd i ens liv, så verkar ändå allt peka att Gud hjälper oss när jag ser i ”backspegeln” i mitt liv. Det finns stunder då min egen kraft inte räcker eller räckt till och ändå har jag klarat mig genom dessa svåra ögonblick. Låt oss så fortsätta att granska Gudsbevisen”
Finns Gud?
Om man ska tala om Guds existens finns det säkert lika många argument för som emot. I många argument, både för och emot finns det alltså mycket tänkvärt, och man bör vara respektera varandras åsikter. Det finns en del klassiska ”bevis” på Guds existens. Vissa av dem är bättre, andra sämre.
De mest kända är kanske Det ontologiska gudsbeviset, Kalams kosmologiska gudsbeviset, Det analoga teleologiska gudsbeviset, Det induktiva teleologiska gudsbeviset, Det moraliska gudsbeviset, samt Det dualistiska gudsbeviset. Samtliga av dessa ”bevis” är av filosofisk karaktär, men man kan givetvis argumentera för och emot Gud på fler områden, t ex skapelse kontra evolution.
Även om man kan hitta argument för Guds existens i olika filosofier, traditioner, från teologer och skrifter så tror vi ändå de vore värdelösa utan att kompletteras av den personliga erfarenheten av Gud. Om du funderar över Guds existens så uppmanar jag dig därför att fråga någon kristen du känner och fråga dem varför just de tror på Gud.
1. Det teleologiska argumentet efter ”telos” som betyder mål.
Denna teori kallas på engelska för ”argument from design” och har att göra med universums tveklösa ändamålsenlighet. Att allt (inklusive människan) har kommit till av en slump verkar orimligt. Om man är ute och går i öknen och plötsligt finner ett stort slott, utgår man ju från att någon har skapat slottet och inte att det har uppstått ”av sig själv”. Ändå är det just så de som inte tror på Gud måste resonera.
Det analoga teleologiska gudsbeviset
Man liknar här naturen med en klocka. Klockans komplexitet, uppbyggd av hjul och fjädrar osv. tyder på att klockan har haft en intelligent tillverkare som utformat den efter en ritning för ett ändamål. På samma sätt kan man se på naturens komplexitet och sluta sig till att också den fordrar en intelligent målmedveten skapare.
Det induktiva teleologiska gudsbeviset.
Även här ser man en avsiktlig ordning i skapelsen. (Precis samma tanke om ordning finns i evolutionstankens naturliga urval fram till medvetet liv.) Det man tittar på här är hur man bäst ska kunna förklara alla de förutsättningar som har kunnat göra medvetet liv möjligt. Små detaljer om Big bangs expansionshastighet, om gravitationskraften, om elektronens elektriska laddning, om universums ålder för att kunna skapa livets mest grundläggande byggsten – kolet.
Små detaljer som antagligen är överkurs för de flesta av oss, men som ändå är extremt begränsade fysiska villkor, nödvändiga för livets uppkomst. Även om man på naturlig väg kan beskriva en utveckling som gör livet möjligt, menar man här att den bästa förklaringen till alla dessa förutsättningar innebär mer än bara naturliga orsaker, dvs. en medveten skapare.
Argument utifrån designen
En katolik och en ateist arbetade tillsammans i en flygplansfabrik. Katoliken sade: ”Är det inte något storslaget, att vårt nya flygplan kom till genom en tillfällighet?” Ateisten protesterade: ”Vad menar du, tillfällighet? Det finns många års forskning, design, beräkningar och yrkesskicklighet nedlagda i det här flygplanet.” Katoliken sade: ”Genom vilken logik kan du då dra slutsatsen, att universum, som är mycket mer avancerad, är en tillfällighet?” Intelligensen hos designen pekar på intelligens hos den som gett designen – nämligen Gud. (Teologiskt argument)
Kalams kosmologiska gudsbevis
Här argumenteras Guds existens, eller kanske snarare universums ändamålsenliga uppkomst, på följande sätt:
*Allt som börjar existera har en orsak till sin existens
*Universum började existera
*Alltså har universum en orsak till sin existens
Argument utifrån beroendet
Allting som existerar måste antingen ha kommit till av sig självt eller av någonting annat. Eftersom alla de ting vi ser i naturen inte är ting som orsakat sig själva, måste det ytterst finnas ett varande, som endast är beroende av sig självt. (Kosmologiskt argument)
2. Det moraliska argumentet.
Alla diskussioner om rätt och fel, ont och gott, förutsätter att det finns en måttstock bortom människan. Människan kan inte vara upphov till moralen eftersom den i sådana fall skulle bli helt beroende av individen eller av samhället. Vi skulle då aldrig kunna rättfärdiga moraliska utsagor om andra människor (”Det var elakt gjort!”) eller om andra kulturer/samhällen (”Kvinnlig omskärelse är fel!”). Med vilken rätt försöker vi påtvinga andra människor/samhällen vår moraliska uppfattning om vi inte tror att moralen är universell? I detta ljus ter sig den kristna trons uppfattning rimlig, i det att den säger att Gud utgör denna yttersta moraliska norm.
Det moraliska gudsbeviset
Våra moraliska diskussioner och uppträdande förutsätter att det finns en objektiv moralisk lag. En mänsklig handling är antingen rätt eller fel. Detta är en nödvändighet för att vi ska kunna bedöma, bestraffa, och kritisera felaktiga handlingar. Moralisk relativism som ger människan rätt att bedöma själv vad som är rätt för honom. Om det inte finns någon objektiv moralisk sanning kan man alltså aldrig förkasta t ex en nazistisk handling. Detta resonemang bygger sedan vidare på att det därför krävs något övermänskligt för att konstruera en sådan lag, eftersom människans förmåga till detta är övermäktig. Detta resonemang tyder alltså på en gudomlig existens.
Argument utifrån samvetet
Var och en som använder förnuftet erkänner, att det finns en universell moralisk lag. Det är bra att göra vissa ting, t ex att ge mat åt de fattiga, och dåligt att göra andra ting, t ex att döda den oskyldige. Denna moraliska lag erkänner vi, men den har inte skapat sig själv. Den pekar på en skapare till den moraliska lagen, känd som Laggivaren. Det fanns en man som var ateist, och hans huvudsakliga skäl emot Guds existens var, att världen var så ond och orättvis. Men senare insåg han, att hans känsla för rättvisa var baserad på en universell princip.
Om han erkände ett fel, så måste det finnas något som var rätt. Om han argumenterade, att all verklighet saknade mottaglighet för känslointryck, måste han erkänna ett stycke, att hans moraliska ideal var mottagligt för känslointryck. Varför kunde detta stycke, hans känsla för rätt, vara mottaglig för sinnesintryck, medan den övriga världen inte var det? Om livet inte hade någon mening, då skulle han aldrig ha upptäckt det. Vi kan endast känna igen mörkret, eftersom vi känner till ljuset. (Moraliskt argument).
En mycket stor andel av världens befolkning säger sig direkt ha upplevt Guds existens. Historiskt och geografiskt sett utgör de som inte tror på Gud en extremt liten minoritet. Att många är och har varit övertygade om att det finns ett högre personligt väsen som vi kan få kunskap om och kontakt med säger visserligen inget om sanningshalten i övertygelsen (i enlighet med devisen ”1 biljon flugor kan inte ha fel: Skit är gott”). Men man måste ändå förklara dessa människors erfarenhet. Återigen ter sig den omedelbara förklaringen som den mest rimliga: Gud finns.
Det ontologiska gudsbeviset
Slutligen i lektion 11 kan man fråga sig varför man inte ska bli kristen. Många vittnar om hur troende människor verkar må bättre själsligen, vilket det också finns vetenskapliga bevis på, att de finner större glädje och meningsfullhet i sina liv. I ett hälsofixerat samhälle borde detta vara ett övertygande argument. Kanske handlar otron till syvende och sist om önsketänkande (för att vända på ett populärt argument mot Gudstro). Det kristna Guden är nämligen ingen bekväm Gud. Han har synpunkter på hur vi lever våra liv och vill att vi omvänder oss ifrån vår egocentricitet för att istället tjäna honom. Väljer vi att ignorera hans existens kan vi, så att säga, fortsätta som förr. I vår bekvämlighet och med vår egen egosim och tomhet måhända.
Det dualistiska gudsbeviset
Detta försök att ”bevisa” Guds existens bygger egentligen på att man visar att det rakt motsatta, dvs ondskans reella närvaro, existerar. Eftersom det finns så mycket ondska, så många söndertrasade levnadsöden, relationer osv i världen, tyder detta på att det finns en ond makt som verkar. För många människor som kanske har svårt att tro på en övernaturlig Gud kan ändå se det övernaturliga i ondskan. Eftersom det finns en övernaturlig ondska borde det också finnas en övernaturlig godhet eller Gud för att balansera detta.
Pascals vad
Detta är spelarens argument för Gud. Om det endast fanns två lottsedlar kvar i lotteriet, varav den ena säkert var en vinstlott, och du hade möjlighet att köpa en, skulle det då inte vara en klok investering att ge ut en dollar för att vinna en miljon med 50-50 % sannolikhet. Är det inte bättre att riskera att förlora en dollar? Vi är alla befallda att slå vad i fråga om Gud existerar eller inte. Om vi väljer att inte tro på Gud, måste vi slå vad utifrån mindre sannolikhet. Om Gud inte existerar, kommer vi aldrig att veta, att vi gjort ett misstag. Om Gud existerar, och vi handlar emot honom, kommer vi att gå miste om evig salighet. Vad vi än måste ge upp för vår tro på Gud, så vet vi i alla fall, att det är någon tillfällig sak. Vi kommer att förlora dessa ting för evigt på vilket sätt som helst. Men om vi sätter vårt liv på spel beträffande Guds icke existerande och han visar att han existerar, så har vi gett upp de eviga tingen och för evigt gått miste om himlen. Den säkrare vadhållningen är att hålla sig till Guds existens, sannolikheten talar till Guds fördel. Är det inte bättre att riskera att förlora en dollar (något av denna världens behag) för chansen att vinna en miljon (evigt paradis)? (Pragmatiskt argument)
Avsikten med argument för livet
Livet har inte något tillfredsställande syfte, värt en människas värdighet, utan Gud. Endast med Guds existens får livet en mening. Utan Gud är livet absurt och har inte något tillfredsställande syfte eller mening. Det är därför självmord finns i överflöd bland dem som förkastar Gud. Det är endast i Guds djupa avsikt människan kan finna sant och adekvat skäl att leva. (Existentiellt argument)
Prästen Bedrup igen: ”Puh… Det var många olika argument på en gång. Skriv ut dem eller några av dem och sätt upp dem vid Ditt skrivbord och begrunda dem. Det tycks finnas många olika argument som pekar mot Gud. Eller hur? Det sista existensiella argumentet fastnade i mitt tidigare ganska tomma hjärta. Idag är livet inte enkelt. Men jag har ett uppdrag som gör livet meningsfullt att ge bort det jag fick, den kristna tron. Genom att ge bort så blir man gladare, det finns det också forskning som indikerar. Vem vill inte bli glad?”
Mikael Bedrup 