04. Bibeltolkning?

BIBELSYN?

Prästen Bedrup: ”Möter många kristna och har märkt att det finns olika Bibelsyn, dvs. hur man kan tolka dess budskap och innehåll. En del av dem vet inte att det finns olika synsätt och hamnar därför på kollissionskurs i samtal med andra kristna. Därför har jag nedan lagt in olika synsätt, så Du kan förstå hur olika kristna ser på Bibeln och Guds ord.”

Den judisk-kristna uppfattningen är att Bibeln kommit till genom gudomlig inspiration. Den uppfattningen finns redan i Bibeln (se till exempel 2 Tim 3:16) och innebär alltså att Bibeln skulle ha både ett gudomligt och mänskligt ursprung. Det öppnar naturligtvis för en mängd olika uppfattningar om hur stort Guds respektive människors inflytande varit och på vilket sätt det gjort sig gällande – och för ett ifrågasättande av hela konceptet.

En svårighet i beskrivningen av olika sorters Bibelsyn är att de flesta benämningar som används i sammanhanget är värdeladdade. Det finns ingen konsensus om de etiketter som används, eftersom etiketterna i sig själva är en del av argumentationen. Till exempel skulle få teologer beskriva sin egen Bibelsyn som Bibelkritisk, ovetenskaplig, modestyrd eller manschauvinistisk, men desto fler beskriver den som Bibeltrogen, vetenskaplig, klassisk eller feministisk. De ord som används för att beskriva det som är karaktäristiskt för den egna Bibelsynen, är ofta ord som även meningsmotståndarna anser karaktäriserar deras bibelsyn.

Därför är det värdefullt att först titta på några av de frågeställningar som varje bibelläsare har att ta ställning till och som de olika bibelsynerna försöker besvara.

Frågan om inspirationens detaljnivå

Har Gud gett författarna en generell grundinspiration (som sedan tagit sig uttryck i ett antal skrifter)? Eller är budskapet i varje enskild bok/brev inspirerat av Gud? Eller varje enskilt påstående i texten? Eller är rent av varje enskilt ord i grundtexten inspirerat av Gud? Eller är Bibeln en rent mänsklig produkt?

Frågan om sakriktighet

Hur sakligt korrekt är det som står i bibeltexten? Kan Bibeln innehålla sakfel, på samma sätt som all annan litteratur? Eller är den per definition sakriktigt korrekt även när det gäller historiska och geografiska detaljer (och eventuella avvikelser gentemot nutida forskares uppfattning i så fall beror på ofullständig kunskap från nutidens sida)? Eller kan den visserligen innehålla sakfel i perifera frågor, men är ofelbar i sådant som rör trosfrågor? Om Bibeln är korrekt i sakfrågor, gäller det då bara grundtexten eller har Gud säkerställt sakriktigheten även översättnings- och kopieringsarbetet?

Frågan om tidsbundenhet

Hur mycket av budskapen i texterna är evigt giltiga och hur mycket är ett resultat av sin tids kultur och tänkande? Hur mycket är riktat till alla människor i alla tider och hur mycket är riktat till speciella människor i en speciell situation?

Frågan om begriplighet

Kan Bibelns budskap förstås på egen hand av vem som helst bara genom att läsa innantill? Hur mycket bakgrundskunskap krävs? Hur beroende är läsaren av Kyrkans tolkningstradition för att förstå budskapet?

Frågan om auktoritet

När budskapet i en bibeltext strider mot förnuft, vetenskapliga rön, kulturella normer, kyrkliga traditioner, teologiska/filosofiska läror eller egna erfarenheter – hur tungt väger då dessa i förhållande till Bibeltexten?

Frågan om böckernas inbördes tyngd

Bibeln innehåller en blandning av Jesus-ord, undervisning, civilrättsliga och religiösa lagar, biografier, historia, profetior, ordspråk och poesi. Har de alla samma tyngd eller väger vissa texter mer än andra? Hur normgivande är de historiska skildringarna? Vilken betydelse har texter i Gamla Testamentet i förhållande till texter i Nya Testamentet?

Det finns ett samband mellan svaren på de olika frågorna. Den som tror att varje enskilt ord i grundtexten är inspirerat av Gud har också vanligen en betydligt större tilltro till Bibelns sakriktighet, eviga giltighet, lättbegriplighet och auktoritet och ger större tyngd även åt gammaltestamentliga och historiska texter, än den som tror att Bibeln är en rent mänsklig produkt. Men sambandet är inte linjärt. I det stora ”mittfältet” av uppfattningar varierar svarskombinationerna kraftigt.

I det följande beskrivs några olika bibelsyner.

Fundamentalistisk bibelsyn

Den som har en fundamentalistisk bibelsyn ser bibeltexten som Guds ord i samma mening som om Gud själv hade författat och skrivit ned texten. Därmed blir Bibeln korrekt in i minsta detalj, med reservation för att översättare eller avskrivare gjort misstag. Uppfattningen är ofta kopplad till synen på Bibelns tillkomst som verbalinspirerad Den som har denna bibelsyn kan rätteligen kallas bokstavstroende.

Få kristna har denna bibelsyn, men det förekommer ofta att någon hävdar att hans motståndare har den. Motsvarande muslimska syn på Koranen uppges däremot vara vanlig.

De kristna som har en fundamentalistisk bibelsyn är kritiska till större delen av bibelvetenskapen avvisar textkritiken och tar inte hänsyn till poetiska omskrivningar, metaforer och symbolik i texten. Man är vanligtvis kallsinnig till ekumenik med kristna med annan uppfattning.

Evangelikal bibelsyn

Inom den evangelikala rörelsen ser man Bibeln som till 100% Guds ord och till 100% människors ord – samtidigt. Man menar att Bibeln är inspirerad av Gud, men samtidigt på alla sätt påverkad av de människor som formulerat och skrivit ned texten. Det kan därför finnas felaktigheter i enskilda detaljer, men Gud har genom sin Ande påverkat textens hela tillkomsthistoria, och står bakom den helt och hållet. Den som har denna bibelsyn beskriver gärna sig själv som bibeltroende, och anser ofta att Bibeln är realinspirerad.

Den evangelikala bibelsynen, som naturligtvis förekommer även utanför den evangelikala rörelsen, är vanlig i Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Svenska Missionskyrkan. Den kan också kallas klassisk bibelsyn.

Konservativ bibelsyn

Även om ordet konservativ använts för att beskriva flera olika bibelsyner, betecknar det oftast en syn där man ser olika delar av bibeltexten som olika pålitiliga. En person med konservativ bibelsyn kan utan vidare avvisa hela Tredje Moseboken, men samtidigt hålla Johannesevangeliet mycket högt, eller anse vissa Jesusord i evangelierna som autentiska och andra som falska eller tveksamma. Man tänker sig gärna att Bibeln till vissa delar är realinspirerad, medan andra delar är rent mänskliga ord.

Det finns en stor variation inom gruppen, eftersom det är en stor skillnad på att avvisa 10% av Bibeln och att avvisa 60%. Bibelsynen kan också kallas delad bibelsyn.

Liberal bibelsyn

En liberal eller liberalteologisk bibelsyn utgår från att Guds uppenbarelse inte har skett direkt till bibeltexten, utan till personer som sedan har sagt och gjort saker som skildras i bibeltexten. Människor har efter bästa förmåga skrivit ned och skildrat detta, men de har naturligtvis inte kunnat göra det på ett perfekt sätt. Det går därför utmärkt att lita på bibeltexten som helhet, samtidigt som man avvisar många enskilda detaljer.

Kristna med liberal bibelsyn bejakar vanligen den moderna bibelvetenskapen särskilt när bibeltexten kan verifieras genom arkeologi eller utombibliska texter, och intresserar sig ofta för hypoteser om hur olika bibliska texter såg ut innan de fick den form som finns bevarad.

Den liberala bibelsynen är vanligt förekommande inom Svenska kyrkan (i synnerhet bland dess officiella företrädare), och förekommer också inom till exempel Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Många som står för en liberal bibelsyn säger sig tro inte på Bibeln, utan på det Bibeln handlar om.

Existentiell bibelsyn

Den som har en existentiell bibelsyn anser inte att bibeltexten är pålitlig som historiskt dokument, men att den ändå är Guds ord till den enskilde kristne.

Tanken är att Gud när en enskild person läser Bibeln har möjlighet att genom sin Ande förklara vad han menar, och på så sätt låta den gamla texten handla om den enskilda människans nutida liv. Många andra kristna bejakar den möjligheten utan att se den som den primära användningen av bibeltexten.

Ytterligare bibelsyner

Det finns inga tydliga gränser mellan de uppräknade bibelsynerna, och det finns också varianter där de kombineras med varandra. I praktiken kan det finnas lika många bibelsyner som det finns kristna.

Utanför kristendomen kan också talas om en litteraturhistorisk bibelsyn bland dem som ser Bibeln som ett värdefullt litteraturhistoriskt verk utan att vara kristna, och en sekulär eller sekulariserad bibelsyn som beteckning på uppfattningen att Bibeln inte skiljer sig från andra texter överhuvudtaget.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bibelsyn (2006-11-06)

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: