19. Evangelierna skillnader gällande lärjungaskap

Bedrup & Co

Prästen Bedrup: ”Hur skall man vara för att vara en bra kristen och lärjunge? Låt oss studera evangelisternas syn på lärjungaskapet”

LÄRJUNGARNA

Markus

Lärjungaskapet i Markus betonas på flera sätt. Avslutningen där visar att Jesu löften till lärjungarna håller, men bilden av de i detta evangelium är inte alltid så positiv. Detta då de bl.a. inte förstår hans undervisning med liknelser, om äktenskap och skilsmässa, hans underverk eller när han talar om sin kommande död. Trots detta så beskrivs här deras villighet att följa Jesus (ex. 1:16–20, 2:14) och att de är utvalda av Jesus (3:13–19). Därför tillhör de nu hans familj (3:31–35) samt att de är av honom utsända att predika (6:7–13).

Petrus har också här uttalat deras gemensamma bekännelse till Jesus (8:29) och efter deras svek/flykt har de ändå fått höra att det finns hopp (16:7). På detta dubbla synsätt visade Markus vägen för de första kristna, som fick tillgång till hans evangelium, att en lärjunges väg är svår och att de också var kallade till Jesus familj samt att de också får dela lida lidandet, men att mitt i allt detta så finns det hopp, därför att vi får bli ”lösta” vid korset. Lärjungarna presenteras ofta som de var direkt oförstående, att de inte förstår när Jesus undervisar (9:10).

Matteus

Lärjungarna presenteras ofta som de var direkt oförstående, att de inte förstår hos Matteus när Jesus undervisar (Mark. 9:10). I jämförelse mellan Markus (9:9–13) och Matteus (17:9-13) så har Matteus tagit bort innehållet att lärjungarna var oförstående och är oftast positiv till lärjungarna. De framställs bättre här än i Markus, men beskrivs ändå med sina brister (Matt. 8:26). Därför är det passande att uppmärksamma att Matteus använder uttrycket den ”lilla tron”, detta 5 gånger, för att visa de håller på att växa, med start i en svag tro, och är under träning av Jesus.

Gällande Lärjungaskapet, visar Matteus att det är Jesus som tar initiativet och att lärjungarna följer honom, vilket är kopplat till lydnad av Jesus bud och som man kan se i missionsbefallningen (28:18-20). Jesus är närvarande i hela församlingen (vilket markeras med ordet, ”ekklesian” , som han är ensam om att använda bland evangelisterna) och även hos varje individ, då även de minsta (ex. Matt. 10.42, 18:6), vilket Jesus bekräftar med sin närvaro i orden, att vad någon gjort mot dem ”det har ni gjort för mig” (25:40).

Lukas

Lärjungarna har en framträdande plats hos Lukas. Här visar Lukas på lärjungaskap med ”bilder” från Jesus med måltidsgemenskapen (t.ex. 7:44–46, 22:27). Han är mer positiv till dem än Markus, vilket visas med motbilder till de judiska ledarna. Hos Lukas berättas det t.ex. inget om att lärjungarna överger honom i Getsemane, men trots att de blir mer positivt framställda hos Lukas, så framkommer de ändå med tvister (9:46, 22:24) och att de inte uppfattar saker rätt. På samma sätt som i de andra evangelierna är de ofta oförstående inför Jesus undervisning. Trots denna mänskliga brist ifrågasätts inte tron hos lärjungarna i Lukas på samma sätt som hos Matteus, utan de framställs som trogna att följa Jesus och kommer att belönas för detta (22:26-30).

Johannes

Gällande lärjungar hos Johannes betonas det om en fördjupad tro, så att denne ”älskar” Jesus (t.ex. 14:1, 15).

Prästen Bedrup: ”Intressant studium, eller hur… Hurdan lärjunge är jag själv, brukar jag ofta fundera över. Jag är långt ifrån perfekt, utan behöver verkligen min högre makt, Gud, för hjälp, då jag tvivlar eller gör fel. Och jag får förlåtelse om jag har ett uppriktigt hjärta. Härligt befriande.”

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: