Prästen Bedrup: ”Oj, vad många olika perspektiv vi studerat om Evangelisternas framställning gällande olikhet och även gällande likhet i de senaste lektionerna. Istället för att presentera dem rakt upp och ned, ville jag istället först visa på hur de bl.a. skiljer sig. Jag kommer givetvis i framtida lektioner ta upp dem var och en för sig också.
Många frågor kom upp hos mig efter att studerat de senaste lektionerna. Här nedan har jag ställt vissa frågor som jag själv har svarat på. Ställ Dig själv samma frågor och kommentera nedan om Du har en annan uppfattning än vad jag kom fram till. Har Du lärt Dig något av denna studie och i så fall vad?”
Frågor att ställa sig efter Du läst de senaste lektionerna om evangelierna kan vara:
a) Vad finns det för spänningar som är svårt att harmonisera?
Jo, de material som är avvikande mellan varandras evangelium. Det är också svårt att tro på det som skrivs, om man inte räknar med att det finns en aktiv, handlande, allsmäktig treenig Gud. Då faller mycket i bevisningen eftersom den förutsätter Guds existens. Vi har heller inte en total historisk bakgrundsbild, så vi kan därför kanske läsa av för mycket (eller för lite, pga. att vi inte har den tidens kunskap som varje evangelium förutsätter för sina resp. läsare) i texterna.
b) På vilket sätt kompletterar evangelierna varandra?
De kompletterar varandra när de ger olika ”bilder” av samma händelse ur olika synvinklar. Att de har olika ”målgrupper” som deras respektive evangelium vill nå, tillför ju också ett vidare innehåll, då en läsare kan se skilda inriktningar på samma avsnitt, dessutom anses ju en händelse/ord vara mer historiskt korrekt om den finns i flera olika källor.
c) Blir helhetsbilden koherent eller motsägelsefull?
Det är svårt att göra en exakt historiskt koherent bild av Jesu liv genom evangelierna, vilket man ser när man jämför evangelisternas berättelser med varandra, bl.a. gällande samma händelser som verkar utspela sig vid olika tidpunkter hos de olika berättarna och detta kan då upplevas motsägelsefullt.
Å andra sidan blir mycket koherent, då samma ord/händelse utspelar sig hos flera evangelister. Detaljerna kan också vid första anblick verka omöjliga att harmonisera mellan synoptikerna, men ger faktiskt en trovärdighet, för om man ville att de skulle inbördes stämma, så kunde man ”frisera” evangelierna senare för inte vara besvärande.
Detaljerna öppnar också upp för att kunna utforska om de stämmer och de kan därför berika oss. Detta tyder istället på, att det faktiskt ägt rum, även fast man upplevt de olika detaljerna på skilda sätt pga. olika orsaker, men det finns faktiskt många saker som överensstämmer med varandra (ex. att Jesus blev kortfäst på en fredag och uppstod på en söndag).
Synoptikernas sätt att redigera sina berättelser gör det omöjligt att materialet kan överensstämma med varandra. Syftet med dem är ju inte att beskriva det historiskt korrekta och kompletta, utan istället kommer jämförelser mellan dem att innebära att en historisk ram skapas som med stor sannolikhet stämmer och som går att pröva.
d) Vilka öppningar ger de olika synoptiska evangelierna för förkunnelsen?
Att berättelser finns omtalade hos flera källor, bör innebära att de kan användas som ”bevis” för att de ägt rumt historiskt sett och detta kan man använda i ex. en predikan eller i en diskussion med andra. Dessutom kan man ge skilda synsätt på samma avsnitt.
Att man upplever en sak även i vår tid på olika sätt, ger ju förkunnelsen i dagens egocentriska värld mer trovärdighet när man påvisar att även förr kunde man uppleva samma sak olika. När synoptikerna tillsammans visar på det för sin tids kristenhet besvärande situationer (ex. den tomma graven), men som trots detta överlevde nedtecknat, kan man lyfta fram för att visa på evangeliernas trovärdighet.
Att exempelvis uppståndelsen är bekräftad av så många olika källor visar på trovärdighet.
Prästen Bedrup igen: ”De kristna berättelserna, trots att de inte alltid stämmer överens med varandra överlevde och korrigerades aldrig, vilket borde varit lättare för att övertyga fler, men då det inte gjordes tyder på att man vågade vara sanningsenlig. Står man på olika sidor av en elefant och skall beskriva den del som är framför en, blir ju bilderna olika. Precis så var det gällande evangelierna framställning. De första kristna var beredda att gå i döden för sin tro, trots ”misslyckandet” att deras ledare dött. De hävdade att han återuppstått, vilket även i deras tid räknades som omöjligt. Trots det trodde de på återuppståndelsen. Och var beredda att dö för sin Mästare och tron på honom. Detta bör indikera att berättelserna stämde. För Gud är inget omöjligt, har även jag numera förstått. Efter studier och efter att även hjärtat blivit övertygat. Vad tror Du?”
Mikael Bedrup 