15. Vad är det för skillnad på evangelierna?

Prästen Bedrup: ”Nu skall vi närma oss Bibelns innehåll och jag tänkte att vi skulle uppehålla oss ett tag i Evangelierna i Nya testamentet, framförallt de synoptiska (de kallas så för de påminner starkt om varandra) dvs. Matteus, Markus och Lukas. Jag vill se vad som skiljer dem åt, men givetvis berör jag även det fjärde evangeliet, Johannesevangeliet. Finns det en anledning varför det är flera evangelier i Bibeln, kunde det inte räckt med ett enda som man enades om. Studera vidare nedan, så återkommer jag med en reflektion gällande denna intressanta fråga, men först måste vi lära oss vad det är som skiljer dem åt. Du kan givetvis kommentera varje lektion längst ner och så försöker jag besvara Din fråga. Lycka till”

Vad är säreget i var och en av synoptikernas beskrivning av Jesus?

Jag har nedan försökt att belysa några olika punkter av det som är säreget gällande var och en av de fyra evangelisterna med olika inriktningar.

Markus inleder för att han anses ha skrivet det äldsta, därefter har jag försökt få en jämförande struktur mellan Evangelierna, med huvud och underteman (vissa punkter faller in på flera ställen i min ordning, men jag har då valt att låta de endast förbli under en). Under varje kategori i denna och kommande lektioner kan man se några jämförelser gällande de evangelister den punkten kan beröra mest eller där den blir mest tydlig och särskiljande. Jag har fördjupat mig i vissa punkter.

STRUKTUREN

Lukas, Markus och Matteus fungerar som redaktörer till sina Evangelier, där man kan redigera tidigare källor till ett eget material, dessa tre kallas synoptiska då de skriver relativt lika varandra med många paralleller och bearbetar samma material gällande struktur och betoningar, vilket gör de uppenbart att de på något sätt använt gemensamma grundtexter och/eller varandras berättelser. Lukas har störst litterär finess bland dessa.

Markus

Markusevangeliet skrevs först är de flesta forskare idag överens om, och anses av formkritiker att ha samlat in oberoende originalperikoper och paragrafer med olika traditioner. Han har trots detta, inte samlat in traditioner och strukturerat dem i teman, utan har skrivit en levande berättelse med flera huvud- och höjdpunkter.

Strukturen är indelat i två huvuddelar, där de första åtta kapitlen är fyllda av Jesu gärningar i huvudsak i Galiléen samt hur han formar en gemenskap omkring sig med lärjungar, där inskjutna verser där både handlingen och Jesus visar sig vara ständigt på väg vidare.

Den andra delen (från 8:27–31) visar vägen mot korset och har detta tema som underton. Markus använder ett inclusio (precis som Matteus) för att innesluta evangeliet i sin helhet (1:9–11 och 15:38-39) med Jesu dop till hans död. Här använder han ordet schizo i bägge avsnitten, vilket i den första avdelningen om himlen betyder ”delade sig” och om förlåten i templet ”brast” eller ”delade sig”, liksom det kommer en röst i början (1:1) och även i slutet (15:39). På detta sätt markerar Markus klart vad han vill visa med sitt evangelium, att Jesus kom till jorden för att dö på korset. Även hans sätt att arbeta med kiasmer (vilket han gör mer än Matteus) där händelsen innesluts i mitten är ett utmärkande sätt.

Han repeterar också det han vill ha sagt, ofta i ett trestegsmönster, dvs. en handling/händelse beskrivs på tre olika sätt vid tre olika tillfällen, vilket på detta repetitiva sätt visar på det centrala ex. med tre berättelser gällande; båtscener, lidandescener, förnekelser, utsagor från Pilatus, centrala tidpunkter vid Jesu död. Tvåstegsuttryck använder han till eftertanke och reflektion, som har sin bakgrund i hebreisk parallellism i ex. Psaltaren och profeterna (ex. 1:32 ”på kvällen” med sin precisionsförstärkning i ”efter solnedgången”).

Markus använder över 150 gånger det man kallar för ”historisk presens”, dvs. när ett verb i presens används för att återge en händelse i förfluten tid som lämpar sig väl för muntlig framställning, däremot inte lika lämpligt skriftligt. Bildspråket hos Markus fyller ut och gör berättelserna mer tilltalande (ex. ”där det fanns grönt gräs 6:39). Evangeliet anses också ha använts som källa för både Matteus och Lukas, detta märks då deras berättelser som finns i Markus har förkortats.

Matteus

Matteus har större litterär medvetenhet än Markus, som brukar mer ett talspråk, men innehåller större delen av hans Evangelium. Även med Lukas har han en del gemensamma berättelser och dessa avsnitt sägs härröra från den s.k. Q-källan (som jag inte går in på här).

Matteus har i sin struktur använt sig av inclusio, det första börjar med Immanuel – ”Gud med oss” (1:23) och som har sin avslutning i slutorden ”jag är med er” som Jesus säger (28.20). Ytterligare en i och med stjärntydarnas fråga ”var finns judarnas nyfödde kung?” (2:2) där Pilatus fråga ”Du är alltså judarnas kung?” samt inristningen på korset ”INRI” avslutar detta inclusio. Det tredje ”Från Egypten har jag kallat min son” (2:15) kontras mot ”Jag besvär dig vid den levande gudens namn att säga oss om du är Messias, Guds son?” och då med Jesus svar ”Du har själv sagt det” (26:63-64). Denna struktur visar på viktiga delar av Matteus teologi, då han förmodligen arbetat med en geografisk-kronologisk- (med likheter hos Markus) samt en tematisk struktur i hans grundliga bearbetning av sina texter, som innehåller fem tal avdelningar och som påminner och visar på kopplingar till Moseböckerna och Moses undervisning.

Lukas

Lukas skiljer sig från de andra Evangelierna, då Apostlagärningarna (som jag inte berör här) som skrift ingår i detta litterära verk, i två band. Strukturen är väl genomtänkt i Apostlagärningarna samt i Lukasevangeliet, vilket märks då de kompletterar varandra. Parallellismer finns hos Lukas och märks bl.a. med skildringarna av Johannes döparens och Jesu födelse och start av verksamheter. Även Lukas arbetar med inclusio, vilket kan märkas med hans betoning på tillbedjan i templet (1:8 och 24:53).

Johannes

Johannes är annorlunda utformat än de tre andra Evangelisterna gällande struktur, kronologi och vokabulär. Här används också inclusion (ex. 6:51-58) samt kiasmer (ex. 1:1-8).

I stort kan man säga att han delat in sin berättelse i två delar, den första huvuddelen med tecken; den offentliga och den andra; som är inriktad mot lärjungarna och deras förståelse och växande i tron.

Kronologiskt verkar Jesus här i minst tre års tid. Det finns textkritik både gällande Johannes, avsnittet om äktenskapsbryterskan (7:53–8:11), och gällande Markus sista verser, där det finns starka skäl att hävda och tro att de inte var med i de första nedtecknade versionerna (se nedan).

BUDSKAPET – INNEHÅLLET

Markus

Markus tar avstamp med Johannes döparen, där Jesu börjar sin verksamhet och slutar med Jesu uppståndelse. Han ser sitt evangeliska budskap som ett infriande av vad som är skrivet i Jesaja, vilket märks i inledningen (vers 2-3) som nästan är identiska med Jes. 40:3. Nästan alla teman tas upp i kapitel 1 ochbreder därefter ut sig.

Markusevangeliet är en dramatisk berättelse med en inledning (1:1-13) följd av fem akter, som ett modernt drama. Man kan i vissa avsnitt ana evangelistens egen ”hand”, (ex. i Mark. 13:14 ”må den som läser fatta det rätt”). Det märks under berättelsens gång att Markus är mer intresserad av den djupare teologiska innebörden av vad som händer, än att omsorgsfullt beskriva en biografi med kronologisk och geografisk struktur. Det händer hela tiden saker i detta evangelium. Troligen slutade evangeliet mycket abrupt i sin ursprungsversion (16:8), vilket de äldsta handskrifterna pekar på, och som lämnade frågetecken om vad som sedan hände de kvinnor som besökt Jesu grav. Därför skrevs det till verser, som språkligt skiljer sig från all den tidigare texten, för att ge svar på dessa (16:9-20).

Markus har sammanställt olika traditioner av korta fristående berättelser som fanns i urkyrkan och som sägs härröra från bl.a. Petrus. (Evangeliet ansågs i den tidiga kyrkan varit skriven av en lärjunge till Petrus). Dessa har han medvetet sammanfört och fogat ihop med orden ”och strax”.

Man kan hos Markus särskilja tre övergripande former i dessa små berättelser, nämligen första huvudgruppen bestående av korta Jesusord och längre undervisningsavsnitt med undergruppen lagord, ordspråk eller visdomsord, jagord, apokalyptiska ord samt liknelsen och metaforer. Den andra huvudgruppen av berättelser består av uttalanden som byggts upp kring ett centralt Jesusord, där även stridssamtal (12:13-17) som ger kontrast och biografiska uttalanden (6:1-6). Den sista huvudgruppen utgörs av direkt berättande stoff, såsom kallelseberättelsen (1:16-20 och 2:14), underberättelsen (1:40-45 och 4:35-41), exorcism kan ha varit en egen form då dess struktur är så tydlig (1:21-28) och till sist legenden (14:22-25, 9:2-9 eller 11:1-10). Ovan indelning ger en förståelse för tolkning så att detaljerna i en ramberättelse inte övertolkas. Markus berättelser är dock inte alltid lätt att formbestämma och kan ha varit en medveten stilistisk form då evangeliet förmodligen var avsett att läsas högt.

Matteus

Matteus budskap är vad tron på en Gud som är närvarande och levande betyder. Evangeliet innehåller fem avdelningar av Jesus undervisning. Det särskiljande är berättelsen om Jesus födelse, en del olika liknelser samt vissa ord, som jag behandlar längre fram.

Matteusevangeliet har varit med och format liturgin, t.ex. Fader vår (6:9–13). Utgångspunkt för många teologiska frågor har hämtats i Matteus. Den starkaste missionsuppmaningen kommer från Matteus (25:31-46, 28:18-20).

Evangeliet innehåller största delen (90 %) av Markusevangeliet, fast språket har förbättrats, dessutom har Matteus berättelser kortats för att det centrala skall bli ännu tydligare. Han har sålunda renodlat dem från ”onödigt” innehåll, förutom detta har han strukturerat om Jesus underverk och samlat ihop dem i kap. 8 och 9.

Lukas

Lukas Evangeliums inramning är tempel gudstjänsten, som man skall läsa berättelsen utifrån. Allt strävar mot Jerusalem och templet som centrum. Det mesta som finns hos Markus finns här med hos Lukas.

Johannes

Johannes börjar sitt Evangelium och skriver om preexistensen hos Jesus, detta genom ”Ordet” som blev människa, vilket skiljer honom från Lukas och Matteus som börjar med födelseberättelser. Han har en hel del berättelser som saknas hos de andra, ex. är när Jesus gör vatten till vin (2:1–11), tvättar sina lärjungars fötter (13:1-20), och visar sig för Tomas som uppstånden (20:26-29). Han har inte med skildringar av Jesu födelse, dop, frestelse eller Jesus på förklaringsberget samt när han driver ut onda andar.

Johannes sammansättning är också annorlunda, med tempelrensningen i början, till skillnad från de andra som har den i slutet. När Johannes skildrar de 5000 män som blir mättade av Jesus, lägger han till pojken med de fembröden och två fiskarna, som inte Markus har med (Joh. 6:1–15 jfr Mark. 6:30–44). I de berättelser som sammanfaller med synoptikernas, så ger Johannes en bättre förståelse och bakgrund av de andras (ex. Joh. 2:19 jfr. Mark. 14:58, 15:29) berättelser.

IRONI

Markus använder ironi som metod för att få läsaren att förstå att Jesus är Guds Messias, i delen där översteprästerna gör narr av att Jesus Kristus inte kan hjälpa sig själv. Här framkommer det dubbelbottnade budskapet tydligt att Guds rikes hemlighet är dolt för många, vilket Markus understryker.

Ironin hos Lukas talar till läsaren om det mål han har med texten, exempelvis om den barmhärtige samariten, där både leviten och prästen går förbi, visar på vad Lukas vill säga om dessa gudstjänare som missat målet.

Ironi med missförstånd är hos Johannes en medveten avsikt för att man skall söka den djupare innebörden, ofta förstärkt med en kommentar (ex. 3:12) och som ofta säger något om Jesus.

Prästen Bedrup igen: ”Inclusio – detta begrepp som jag nämner i dagens lektion avser ett ord eller en tanka som ramar in en berättelse, såsom min inledning och här min avslutning, ett grepp för att få läsaren med sig. Jag har inte gjort det lätt för Dig med mina lektioner. De kräver tid. Jag vill visa Dig att Bibelkunskap är roligt, intressant men också svårt. Vi kommer i kommande lektioner fortsätta vår studie av evangelierna och vad som skiljer dem åt gällande flera andra teman. Vad tycker Du hit tills om lektionerna?”

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: