Prästen Bedrup: ”Har Du tänkt på att Evangelierna skiljer sig gällande framställningen, exempelvis var handlingen utspelar sig och hur de framställer Gud på olika sätt? Inte? Låt oss därför här i lektion 16 studera detta.”
BIBLISKA HISTORIEN
Geografisk struktur
Lukas
Geografiskt håller sig Lukas ofta till Jerusalem, där själva händelseförloppet äger rum när Jesus kommit dit, inte som Markus och Matteus, som har kopplingar då till Galiléen.
När Jesus visar sig som uppstånden så sker det i eller nära Jerusalem och även i slutet av sitt liv var han där hela tiden (Luk. 19:45-21:38). Även folket var ständigt i templet i slutet och början av berättelsen hos Lukas (Luk. 2:37, 24:52).
Lukas skildring med att Jesus beskrivs vara på väg mot Jerusalem, visar att det är ett litterärt grepp, då de platser han besökt inte ligger på en geografisk kontinuerlig linje mot Jerusalem. Jesus som uppstånden skildras enbart i Jerusalem, och dess närhet. Jerusalem nämns 33 gånger i Lukas vilket förstärker hans geografiska stilgrepp.
Johannes
Geografiskt är Johannes uppbyggd så, att Jesus vid flera olika högtider går upp till Jerusalem (t.ex. 2:13, 5:1), och inte enbart vid påskhögtiden när han skall dö som de andra evangelisterna beskrivit. Han utgår inte heller från Caesarea Filippi som central punkt som de andra gör.
GUD
Matteus
Gudsnärvaron är nog det viktigaste i Matteus teologi, vilket Immanuel (1:23) ”Gud med oss” redan från början visar, och där Guds närvaro i världen bryter genom med sammankopplingen i Jesus. Han anser att den som tillber Jesus samtidigt tillber Gud, och accelererar detta utlägg i sin berättelses slutskede med att påstå, att Jesus är närvarande i sin församling även efter sin himmelsfärd (28:20).
Lukas
Hos Lukas talar Gud från himlen, liksom änglar uppenbarar sig i templet och i hemmet. Han tar även upp kopplingen till Gud när Jesus ”helgas åt Herren” och bärs fram av Maria och Josef. Detta på ett beaktansvärt sätt, då det inte berättas om något återlösningsoffer, vilket ju var påbjudet (2 Mos. 13:13) samt även när Jesus tolv år gammal stannar kvar i templet för att vara ”hos sin fader” (Luk. 2:49). Båda dessa situationer visar ju att Jesus hörde hemma i templet.
Guds beslut styr berättelsen i Lukas mot fullbordande. Teologin hos Lukas är mångskiftande. Gud är center med templet som symbol för tillbedjan och gudsmöte för Lukas och är den som har makt med sin plan, som måste och kommer att verkställas (10:21, 12:32). Gud kallas hos Lukas ”den högste” (5 gånger) och detta blir extra klart då man ser att skeendena i Jesus liv har alla Gud som sin yttersta orsak, från början till slut och är den som har full kontroll på frälsningen.
Johannes
Gud och Jesus relation visar Johannes redan från början (1:1) och som han sedan genom hela sitt evangelium beskriver som ”Fadern och Sonen” (t.ex. 1:18, 3:16, 18) förhållande. I sin prolog visar han att världen blivit skapad av en personlig Gud, som är konkret verksam i den.
Prästen Bedrup: ”Har Du märkt ovan skillnader mellan Evangelierna när Du läst Bibeln? De har olika sätt att visa handlingen och olika sätt och avsikter att tala och visa på Gud i sina framställningar. Precis som Du. Talar Du om Gud som något oprecist som man kan se i naturen eller kan man se tydliga spår hur Gud är i Bibeln? Låt oss därför invänta studiet av Jesusbilden hos evangelierna i lektion 17”
Mikael Bedrup 