Möjligheter…

Alla kan få jobb som vill jobba…

Kommentaren kom från en som hade det bra. Det kändes som det inte var värt att inleda en diskussion. Vis av tidigare erfarenhet visste jag att min åsikt inte skulle lyssnas in.

Just nu läser jag ”Mina drömmars stad” av Per Anders Fogelström. Första boken i serien handlar om år 1860 och framåt. Industrin växer och inflyttningen till Stockholm tar fart på allvar. Fattigdom, arbetslöshet, svår dryckenskap, smuts och eländigt boende för de flesta. Svält innebär många döda. Och detta är bara 150 år sedan…

Kommentaren jag nyss fick kunde lika gärna fällts när boken utspelade sig. Visst var det då värre. Men… Idag finns stora orättvisor i vårt land. Många lever på gränsen. Barn far illa. Idag syns det inte lika klart. Uteliggare kan utåt sett se fräscha ut. Och knarkande och alkoholiserade unga människor ser friska ut. Jag möter många från skiftande förutsättningar och miljöer.

Det är idag så lätt att tro att det är lätt att få jobb och skaffa pengar numera. Så är det inte. Förleds inte att tro på det du ser vid första anblick stämmer. Idag sitter mycket smuts på insidan och då individualismen fått ett så stort fäste i folks tankesätt att man tycks tro att alla kan lyckas, att alla har ungefär lika förutsättningar. Så är det verkligen inte.

Man bryr sig inte om sin nästa, likgiltighet eller pga rädsla eller tidsbrist, och man vågar inte positivt kritisera sin Nästa så denne kan våga resa sig. Och man erbjuder inte hjälp många gånger även fast man har resurser. Man fortsätter i sina gamla fotspår och tankesätt. Inget får rubba ens cirklar. Å jo det står att det är svårt i tidningen, men man möter inte nöden ansikte mot ansikte. Och då kan man tydligen kasta ut sig vilken kommentar som helst.

Det var svårt på 1860-talet. Och många har det mycket svårt idag. Alkoholen fungerade då som nu som en dämpande medicin för de svaga. Få vågar slå handen i bordet så det dånar idag. Folk dör.

Läs mer här: på Spritpartiets hemsida

Jag skall nästa gång höja rösten så vedebörande tvingas lyssna. Hatar likgiltighet. Folk dör ju…