Frihet.

Allt är möjligt.

Efter många år, närmare 7,5, så innebär inte varje dag ett exakt åtagande. Just nu i skrivande skull i alla fall. Vägen öppnar upp.

Kände frihet idag, på många plan. Strövade omkring i min prästskjorta inne i Uppsala. Började tidigt på caf’e Cappuchino. Satt och skrev på min netbook, bra verktyg förresten, inför min öppna föreläsning kl 1300 nu på onsdag i Sunnersta kyrka: ”Spridda in- och avtryck från en nygammal präst”. Kom dit! Fika och gemenskap.

Och på torsdag i Bålsta Kyrkcentrum kl 1800 eller 1900, kolla deras hemsida, talar jag om de glömda barnen och mitt tillfrisknande från alkohålet. Öppet och gratis. Välkommen!

Är förbannad!!!! Hörde idag från en nykter alkoholistkvinna att hon blev glad när hennes dotter började och konfimera sig. När kvinnan besökte dottern upptäckte hon att varje gång avslutades kvällarna med mässa med alkohol!!!?????…… Och när de skulle på läger sade ledarna att det var alkoholförbud. Dock inte när de själva serverade alkohol i nattvarden……

En enda liten klunk sätter igång dopaminet och kicken i hjärnan, redan första gången, vilket alla beroende kan berätta. Så kyrkan sätter igång ett livslångt beroende hos unga predestinerade beroenden som statistiskt ligger uselt till. Utan att blinka och utan att berätta för föräldrarna. Skäms!!!!!!! Kommentera gärna!!!!

Efter möte i min självhjälpsgrupp så promenerade jag och hamnade strax utanför inspelningen av Hollywoodversionen av ”Män som hatar kvinnor” i Uppsala. Märkligt. Omtagningarna var otaliga. Puh.

Mötte sedan en katolsk nunna och i vårt samtal fick jag veta mer om min avlidne farbror, teaterrecensenten Björn Nilsson som var på Expressen och som konverterade och som hon kände väl. Också märkligt.

Efter en mjukglass och ett besök på Uppsala Stadsbibliotek där jag lånade ”Mitt himla liv” av min kollega Olle Carlsson bar så färden iväg hemåt. Har fått flera förfrågningar om att skriva en egen bok om min väg. Vi får se….

Flera möten i veckan. Uppdrag som präst finns det hur mycket som helst. Att bara gå i city innebär för mig numera många spännande samtal. Känner ju många och en hel del känner igen mig. Bra, då kan jag visa på Jesu befriande väg.

Syns vi på onsdag eller torsdag?