Att lära sig hur andra tänker så förstår man världen bättre.
Lär dig av visa människor. Kunskap kan vi omedelbart få, bara en knapptryckning bort. Men vishet, att lära av de som gått före. Som själva lärt sig den långa vägen. Genom utbildning, läsning, möten och framförallt genom reflektion. Bearbeta och sätta in saker i dess rätta omfång och förstå både det stora och lilla skeendet. Det kan ge vishet.
Nyfikenheten efter att ha umgåtts med Kristina Kappelins tankar i ”Italiensk dagbok” och hennes möte med nye påven Franciskus. Eller som hon skriver, Fransiskus. Denna längtan att lära mig mer om hur han tänker förde mig idag in i mitt teologiska rum och bibliotek. ”Påven Franciksus – samtal med Jorge Bergolio” (Fredestad Förlag: 2010). Har nyss läst ”De första Jeusiterna”, så det finns en viss förförståelse hos mig om den bakgrund den nuvarande Påven har som Jesuit.
Enkelhet och Guds tjänst måhända sammanfattar kort deras tänk. Och det är just andras ”tänk” man lär sig genom böckerna. Inte det snuttiga via I-paden. Utan långa texter som inte förenklar, utan som försöker förklara, hitta olika vinklingar och berätta bakgrund. Det är bara genom att försöka förstå hur den Andre tänker, som förståelse växer och empati byggs som dörröppnare in mot gemensam kärlek.
Läser ofta många böcker samtidigt. Fader Gunnar. Prästen Gunnar Rosendal från 
Osby. Om en banbrytare för kyrklig förnyelse är en annan viktig person jag skall stifta bekantskap med samtidigt. Nästan i alla fall.
Att läsa om de från andra länder, kulturer och de från nära sammanhang och gärna från olika tidsepoker. Utan historiakunskap trampar vi onödigt i samma felaktiga spår igen.
Ta dig tid till vishetsbyggande. Flytta in i en annan människas huvud och historia. Vi tycks behöva mer vishet. Man kan ju slå sina kloka huvuden ihop. Så gör jag.
Hur gör Du för att bli just vis.
Mikael Bedrup 
Kommentera