Vi tar allt för givet. Tack och lov.
Så plötsligt förändras allt snabbt. Tyvärr vet jag att livets gräns passeras för många. Leder man begravningsgudstjänster ca två gånger i veckan med därtill hörandes sorgesamtal så är jag väl bekant med att livet rätt som det är tar slut.
Jag har inte skrivit här på ett tag då influensan flyttade in, med där tillhörande feber och trist hosta. Orken tog plötsligt slut. Det var länge sedan jag var hemma från jobbet, men det är både dumt och svårt att hosta sig genom gudstjänster. Och irriterande för alla.
När man föreställer sig att ligga hemma sjuk, så ser åtminstone jag bilden framför mig, att man har en bok i handen och är härligt inbäddad mellan täcke bland kuddarna.
Icke sa Micke. Orkeslös liggande som ett kolli i soffan som i en dimma. Av en förkylning….
Sakta börjar hälsan återvända om nu bara hostan upphör, för den verkar ha fastnat. Imorgon blir det att anmäla sig för ett läkarbesök, så jag får välbehövlig medicin så jag snart är tillbaka in i mitt älskade prästuppdrag.
Det goda med att hinna tänka är att man kan göra klart för sig vad man vill och var man står i olika frågor inför framtiden. Älskar möten med människor, men har också ett behov av att vara i stillhet. Bägge delar behövs.
Härligt att träffa och samtala med människor som inte är som jag och som har andra uppfattningar och erfarenheter än mig, mitt huvudämne är ju beteendevetenskap, så jag försöker alltid att förstå det som ligger bakom människors ord, tankar och gärningar.
Dock behöver jag inte ge de som ser ner på andra eller som är rasistiska en mediaplats, därav kommer jag att ta bort de som uttrycker sådan negativitet som FB-vänner. Annars blir jag ju en möjliggörare för en sämre värld. Jag vill hellre möta dem ansikte mot ansikte, lyssna in och samtala, då kanske jag förstår varför de blivit hatiska eller högmodiga och i en diskussion är det lättare att också ge information till den andre, dvs. om den vill lyssna.
Så en out of order situation kan göra gott, att man tar nya beslut. Vi alla behöver hållplatser i livet för att stanna upp när vår inre drivkraft tagit slut.
Dags för vila igen. Vilar du tillräckligt?
Mikael Bedrup 