I april flyttade vi från Uppsala hit till Skåne.
Många pratar om att vilja våga välja nytt, nytt jobb, ny bostad eller att flytta. Vi gjorde det. Vi sade upp våra fasta jobb där vi gjorde bra insatser, för att flytta till ett för oss helt okänt område, Skåne, där vi inte kände någon.
Varför gjorde vi det? Jo, det fanns flera orsaker, och gemensamt för oss, en huvudorsak var att vi var och är nyfikna. Se ifall de kunskaper och erfarenheter vi fått med oss kan appliceras på ett nytt ställe och med dessa göra gott för andra, och indirekt då också för oss själva. Du vet; ”det är saligare att ge än att få”.
Dessutom ville vår dotter jobba med sina hästar hemmavid och utveckla eget företag med hästar, istället för att ha dem inhyrda någon annanstans. Resorna och kostnaderna för dessa blev ohållbara, så varför inte förena allas intressen och ”längtor”, så vi köpte en hästgård och kastade oss ut på lite halvdjupt vatten. Skall ytan bära oss, såsom för Petrus?
Det tar tid att få nya vänner och skapa nya relationer. Det visste vi när vi flyttade upp till Uppsala för 18 år sedan från Stockholm, men livet här går inte i repris. Våga stiga ur den trygga invanda båten såsom Petrus gjorde, för att använda en Biblisk erfarenhet. Det är läskigt och det krävs mod och det är ok att känna sig tidvis lite ensam i början.
Vi har mött en varm öppenhet i de möten vi haft här kring den lilla men livskraftiga orten, Anderslöv. Många stannar upp och säger ”Tja bah” eller liknande. Jag har också genom mitt uppdrag fått många nya kontakter genom samtal och genom att jag ständigt bär prästkragen, vilken signalerar att jag är tillgänglig för alla samtal mellan himmel och jord.
Bara så kan vi öppna upp för en mänskligare värld, genom att lyssna på den andra och genom att mötas. Vi behöver inte dela varandras åsikter men det är viktigt att vi får mötas ansikte mot ansikte. Det är också viktigt med gränsdragningar i våra liv och uppdrag, så man vet vad man skall göra och när man skall göra det. Många ungar lever i stress, så även äldre. Därav är det viktigt för oss alla att påminna oss om den livsviktiga insikten i Sinnesrobönen.
”Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”.
Mikael Bedrup 