För lita pathos, men snacka går ju…

Många spännande möten.

I förrgårkväll i Tierp i en anrik gammal IOGT-NTO lokal talade jag bl.a. om de glömda barnen, miss- och riskbruk, svårigheten för många att leva i nuet (mindfullness, kallas det nu modernt) bl.a. Trots dålig reklam innan kom det en hel del och det blev då, liksom igår då jag tidigt på morgonen dvs. kl. 0800 talade på Café Mumrik mitt i centrala Uppsala om samma sak, många spännande frågor och samtal efter min föreläsning.

mb-2008-4

Använder mitt livs erfarenheter som en metafor för hur väldigt många har det, vilket bevisas då så många alltid efteråt kommer och berättar sina historier och många känner igen sig i min berättelse säger man efteråt varje gång.

Igår var de inbjudna politiker och folk inom det sociala. Även fast man jobbat med missbruk och glömda barn så säger många som jobbat länge med de här frågorna att de får lära sig något nytt när jag talar.

Tror det kan beror på att ”det är bara den sjuke, som vet hur den sjuke mår”, alltså alltför få med sjukdomen beroende har berättar hur de fungerar och mår och alltför få glömda barn, vuxna som unga, har berätta hur de har det och haft det, har jag förstått. Det är därför det är så oerhört viktigt att tala.

Många talar om etik, ethos, men för få visar pathos, dvs. moraliskt agerande. Håller Du med? Igår på Insider i TV 3 skyllde alla på alla i olika inslag, då slog det mig, alla vill att andra skall agera, någon annan kan ta hand om problemen, såsom samhället, polisen, de sociala mydnigheterna, kyrkorna – många skyller och lägger över sina ansvar på andra i alltför många fall. Vad har hänt med civilkuraget i vårt land?

  • Gällande frikyrkornas ansvar för de svaga, ex. gällande alkohol, läste jag idag:

”- Jag driver en tes att i takt med att frikyrkorna inte jobbar nära nöden och missbrukarna så har dess medlemmar tappat argumentet till varför man själva ska hålla sig helnyktra. Det som motiverade de kristna förut till att bli nykterister var för de nyktra alkoholisternas skull, säger Erika Cyrillus…. Där frikyrkor inte jobbar nära missbrukare tappar medlemmar argument för helnykterhet”. Läs mer här från Dagen…

One thought on “För lita pathos, men snacka går ju…

Add yours

  1. Jag var en av dem som hörde dig i Tierp. Blev förfrågad om jag ville följa med, och jag tyckte upplägget var spännande samt jag visste att du betydde mycket för personen som ville ha med mig – men jag kunde verkligen inte anna att den timmen skulle ge mig så mycket som den gjorde.

    Det har inte gått en dag sedan jag hörde dig, som jag inte på något sätt, i någon tanke eller samtal refererat till dina ord.

    Så tack, verkligen, för de nya tankarna du öppnade.

    MvH
    Andreas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: