”Be och du skall få…”, står det i den Heliga Skrift.
Var tvungen att helt lita på dessa ord för min vän Majas skull. Bad och bad och bad…
Veterinären sade för några kvällar sedan att tumören var enormt stor och att det där och då var lika bra att ta henne av daga. Men hon kom hem och diskussionen gick het hemma.
Lita på hoppet, sade jag. Jag är nykter, det är tack vare Guds hjälp. Att jag lever likaså, föddes ju över 2 månader för tidigt, med giftigt blod, men överlevde. Min dotter höll också på att dö vid sin födsel. Att lita på Gud är det enda som fungerar har jag lärt mig.
Min hund Maja var totalt utslagen, totalt borta. Kvällen efter kommer vår vän, en annan veterinär hem och ser till henne. Hon tittar förbluffat på plåtarna från röntgen och ser att det förmodligen är livmoderinflammation. Köpte medicin samma dag.
Morgonen efter är Maja uppe på sina fyra ben, möter mig glatt skällande i köket lekande med sin boll. Total make-over, hade man sagt idag. Detta är inte möjligt. Alla räknade ut henne, men något hände… En veterinär som är högt ansedd dömde ut henne, denne brukar inte göra fel. Plåtarna visar att något är fel, men hon leker. En dag i taget, det är så livet levs. Livet kan man inte ta för givet, det är en gåva, varje dag kommer tack vare ren nåd.
Tala om bönesvar, som jag ser det. Nu skall jag strax gå ut med min kompis Maja – hon liksom ditt liv är ett mirakel inser jag återigen.
- En dag i taget…
Mikael Bedrup 
Skönt att höra att hunden mår bättre. Det känns jobbigt när djur och små barn som inte kan berätta vad som är fel, är sjuka.
Men om det var bön som gjorde det…? Du motsäger dig själv ovan; Var det inte en och annan veterinär och lite medicinsk vetenskap inblandad i det hela?
Jag tror knappast hunden kryat på sig bara genom bön… but you know me 😉
/John