Det är mycket jag inte förstår.
Å andra sidan har jag inte hela bilden, men… Helle Klein, politisk chefredaktör på Aftonbladet var tjänstledig två år för att förverkliga sin dröm, skriver hon i sin ledarkrönika. Nu återgår hon till sin gamla tjänst direkt igen, men på sin fritid skall hon verka som präst, skriver hon i sin blogg. Är det så man ser på kallelsen, att den innebär enbart ett självförverkligande för fritiden? Är detta en sorts sista femte kliv på Maslows stege? Klein är inte obegåvad, tvärtom, men jag förstår inte att man blir antagen för att man bara skall förverkliga sig själv. Visst kan hon utöva sin vigning på en tidning, men….
Skall jag bli vigd till präst för att sedan jobba vidare i första hand som VD för mitt eventföretag? Vad händer om företag betalar ens lön för att man då förväntas arbeta både som präst och det vanliga jobbet? Blir det dubbla löner eller dubbel etisk syn? Har sekulariseringen gått så långt att tjänsterna är till direkt för näringslivet?
Är det så att kyrkorna är så ”mossiga” att personalen inte vill vara kvar, då man inser att kyrkorna inte vågat eller på allvar vill spela en roll i människors liv? ERller är det så att stiften har insett att man måste ut på nya arenor.
Präst och hamburgerförsäljare kan vara ett nytt ställe att nå nya hungriga och törstande människor, eller… McChurch driv thru – för stressade kyrkoovana.
Många kyrkor är duktiga på omvärldsanalys, men frågan är om det gör en behovsanalys utifrån människors önskningar och behov. Är man inte lyhörd, tappar kreativa personer intresset för kyrkan och man kan då råka ut för att tappa kompetent personal. Är det detta som ligger bakom Stockholms Stifts beslut att viga till en tjänst som präst OCH som direkt leder till politiskt ledarskap och opionsbildning. Står det inte i Skriften att man kan ”inte tjäna både Gud och mammon”?
För mig är prästjobbet ett drömyrke i en hel del avseenden, men jag känner att som präst kan jag göra skillnad för andra på ett djupare plan än förut som VD, även om jag där kunde skapa möten som förändrade och förbättrade. Men inte pluggade jag till präst för att gå tillbaks till det gamla direkt igen. Det hade varit som en utflykt till en cirkus, kul men just inget mer. Det är mycket jag inte förstår…
Jag håller helt med dig! Förstår inte heller att man tänker så. Det är ju ett kall, något man är kallad att leva i.
Jag tycker att detta är ganska irriterande, och också lite oförskämt mot alla som årligen får nej till prästvigning av stiftet – varför slösa bort en vigning på någon som uppenbarligen inte vill vara präst?
Makten är en lockande ljuvel. Angående anspråken du nämner. Se på historien. Inte vackert. Inte heller tryggt för en människa som jag som letar efter Gud
Angående Helle Klein. Hon står inte bara emot sitt eget folk, hon står också emot bibelns budskap, om man nu kan tro på bibelns budskap. kan man det?
Jo!