Är trött på diskussion med humanisterna

Att vi människor är begränsade är ju uppenbart.

mikaelbedrup055x1

Även jag är inte perfekt, långt därifrån, men jag blir ibland så trött på diskussioner med s.k. humanister, dvs. de som är snäva i sin diskussion eftersom de utttalar sig många gånger utan att veta vad de angriper inom kristendomen.

Man har ingen Bibelkunskap, ingen hermaneutisk eller exgetisk kompetens eller kunskap om hur man tolkar olika litteraturgenrer, men man uttalar sig gärna, t.o.m. angriper de kristna, som är en bred grupp och som självklart kan tolka Bibeln på olika sätt, men man angrips ofta som en homogen grupp, ofta med fördummande och sekteristiska förtecken. Vilka är snäva då? I Bibeln står det däremot föredömligt, ”döm inte din broder”.

Jag kan egentligen väldigt lite, framförallt om vetenskapens olika landvinningar, ex. om partikelfysik, därför har jag svårt att trovärdigt uttala mig om vad som är rätt eller fel där. Så är det inte när man förtalar kristna, så länge man har en mun så kan den öppnas på vid gavel och den lilla muskeln därinne, tungan, kan fladdra fritt, utan att först fått kunskap via hjärnan och böcker.

Nu är jag trött på att stå med mössan i hand om be om ursäkt för min tro. Jag har analyserat, kontrollerat, undersökt och ifrågasatt teologi under minst sex dagar i veckan under snart sex år och kommit fram till att det kristna budskapet håller. Detta tillsammans med min människokunskap som jag fått bl.a genom studier i beteendevetenskap och genom 12-stegs arbete och möten, har öppnat upp mina ögon och framförallt mitt hjärta.

Den som har det bra och hyfsat fungerande är ofta säkra på sin uppfattning, men för de tusentals jag mött som fallit genom och där brustenheten och utsattheten lett till olika bottnar, för dem är det enda gripbara till slut en högre kraft, utanför sig själva och bortanför människor (som ofta svikit och sviker) och där sedan många till slut identifierar den enda räddningen i det vi ofta valt kalla Gud och där Jesus Kristus inom krsitendomen då kan visa en hanterbar ny livsväg och mening för deras liv. Men att sitta i sina fina paradvåningar, herrgårdar och lägenheter och uttala sig utan att tagit reda på mer verkar människofientligt.

Vetenskapen och kristendom kan korsbefrukta varandra på ett för människan meningsfullt sätt. Vetenskapen ensamt kan inte ge tröst och mening när man nått sin personliga botten, vilket miljoner människor över jorden kan intyga. Bägge behövs.

Lita enbart på människans godhet är ett budskap jag nått av olika humanistgrupper och individer. Jo, jo… brukar se Efterlyst i TV 3, deras julhälsning var inte att säga en God jul i år, de är alldeles för informerade att detta inte är en sanning för alldeles otroligt många tyvärr. Barn, kvinnor och män kommer i år igen att bli slagna, våldtagna, mördade i både hem och trafik, många gånger pga. människans begränsning att våga leva ärligt och i nuet, ofta vid dessa tillfällen påverkade av alkohol, vår tids stora gissel som tillåts förtrycka halva svenska folket. Lita enbart på människan, å nej…

Jag förstå dem som har ett fungerande liv, att de inte behöver söka Gud. Historien och även Bibeln har alltid visat att dessa inte behöver eller gör det, men när svårigheter kommer, såsom tsunamin, våld och mord eller egna tillkortakommanden, så är det väldigt många icke-kristna som söker sig in i kyrkornas stillhet för att där fyllas av det heliga. Där förändras inställningen för väldigt många.

Tänker inte längre försvara mig för min kristna tro, då den bevisligen har gett mig så mycket och räddat mig, det beviset bör räcka, eftersom inget annat tidigare gjorde det. Det bör vara tvärtom, att dessa anklagande individer, själva bör få stå till svars för människans övergrepp eftersom allenast vetenskapen inte löst dessa problem och heller inte kan ge människan mening, däremot endast vissa svar.

Guds Frid önskar jag alla, hur de än har det och oavsett vad man tror på. Gud hjälpte mig när jag nuddade min avgrund. Tack.

17 thoughts on “Är trött på diskussion med humanisterna

Add yours

  1. Mikael,
    Jag är full av beundran för det medmänskliga arbete som utförs till stöd för alla de människor som famlar i livets olika kriser.

    Jag är lika full av förundran, över varför detta arbete skulle förutsätta existensen av en allsmäktig gudom, som skulle ha skapat och numera styr varenda elementarpartikel i hela universum och som läser varenda mänsklig tanke i samma ögonblick den tänks?

    Denna min förundran förutsätter alls ingen ”Bibelkunskap, hermaneutisk eller exgetisk kompetens”, för den baseras på mitt förnuft och inte på min känsla. Bibeln är bara en bok skriven av människor som du och jag, dessutom i en mer än 2000 år gammal kontext.

    Att hjälpa medmänniskor är stort, beundrandsvärt och mänskligt berikande. Du och Svenska Kyrkan gör det, Läkare Utan Gränser likaså.

    Att tro på en allsmäktiga gud – för vars existens det inte finns ett enda påtagligt bevis – ja, det är faktiskt bara intellektuell ynkedom.

    Detta faktum kan inte all medmänsklighet i världen förändra.

  2. Tråkigt att du tröttnat på människor som inte har samma åsikt, livsåskådning och inställning till människor och tro som du. Jag har inte tröttnat på dig och dina gelikar. Tvärtom tycker jag att du har rätt att tycka och tro precis vad du vill. Det är och förblir din privatsak. Du skyddar dig med tjusiga ord, men min bristande kunskap har inget med min åsikt att göra. Jag tror på det som det finns rimlig anledning att tro på och jag låter dig göra det samma.

  3. Då behöver du något uppiggande! Som samhällsvetare har jag utifrån mina förkunskaper försökt, på ett principiellt plan, sätta mig in i vad både teologi och naturvetenskap står för. Och då inser jag att teologi aldrig kan bli vetenskap och vice versa. Hypoteser om gud är icke testbara och vetenskap kan av naturliga skäl inte bli religion.

    Om du känner att du måste stå med mössan i hand och be om ursäkt för din religiösa tro år 2008 kanske du kunde skänka alla icke-troende som fram till 1951 inte ens kunde göra det; det var olagligt! OBS! att jag försvarar allas rätt att fritt tro på precis vad som helst; inte bara för att tillgodose grundlagen, utan för att jag är Humanist! Det är när religionen gör anspråk på att styra och ställa i samhällsbygget som den blir ett problem. Du antyder att livet skulle bli bättre, inte minst i jul, om kristna värderingar fick större utrymme. Jag tvivlar på det. Om man tittar ut över världen finns inget som stöder antagandet att vardagen skulle bli bättre med mera religion. Det är ju tvärsom så att alla indikatorer på ett anständigt liv ligger i topp i norra Europa där det är som mest avkristnat.

    Under de gångna två åren har jag analyserat trons väsen. Förärar din blogg med resultatet. Det är första gången den kan läsas av någon annan än mig själv. Trevlig läsning (om du orkar):

    FRÅN ATEIST TILL SEKULARIST
    Till en början var jag passiv medlem i Humanisterna. Under den tiden gick jag på en öppen föreläsning till William Chalmers minne den 6 november 2006: Hur stjärnor föds och dör och finns det liv på annat håll i universum? En formidabel ögonöppnare på en samhällsvetare. Senare på våren 2007 kunde jag få faktauppgifterna bekräftade av andra professorer under Vetenskapsfestivalen. Slutsats: Ingen skapelseberättelse i världen kan konkurrera med verkligheten! Jag blev aktiv Humanist. Men några frågor hängande i luften och pockade på svar: Vad skall vi med religion till? Vad är religiös tro? Vad är det de troende tror på?

    MIN ANALYS
    Min högst privata, ovetenskapliga analys av religiös tro i allmänhet och kristendomstro i synnerhet har nu nått vägs ände. Bilden av trons väsen och dess utövare växte snabbt fram i takt med antalet detaljer, valörer och kontraster. Och nu är den tillräckligt skarp för mitt ändamål.
    De troende och deras tro kan grovt hänföras till tre falanger utan tydliga gränser sinsemellan. Tillsammans bildar de en triangel där basen utgörs av den stora massan som tror att de tror, de ljumt troende och de som tror därför att det hör till; ”så gör man i vår familj”. Dit hör också alla som går i kyrkan på de traditionella högtiderna med lite större allvar än den oengagerade allmänheten. Den här sortens tro bygger på oreflekterad tradition och trygghet, inte på analys eller självständigt tänkande. Det är helt enkelt en naiv barnatro.
    Falang nummer två befolkas av bokstavstroende, de av ordet förblindade, de som inte skyr några medel för att åtnjuta himlens belöningar. Hit hör Ulf Ekman, Stanley Sjöberg, Åke Green, Tuve Skånberg … Rabiata förespråkare för religiösa friskolor, för ett samhälle på religiös grund, mot aborter, mot homosexuellas rättigheter, mot samkönade äktenskap, mot stamcellsforskning osv. De sätter sig över lagen om det behövs, de är grova i sitt uttryckssätt, svingar korset och tar till brösttoner. Deras samhälle faller samman utan religiösa ramar och kristen moral. Ledordet är makt! Ytterligheten är framgångsteologi à la USA. De saknar den intellektuella förmågan att kombinera sin egen tro med en ondskefull verklighet. Att Nordvästeuropa med Sverige i spetsen är den mest avkristnade regionen i världen och samtidigt visar högst demokratiindex, högst levnadsstandard, högst … är en styggelse.
    Till den tredje falangen räknar jag de bokstavstroendes kusiner, som poängterar att deras tro är en personlig upplevelse, mötet med gud är en sublim mycket privat relation och en individuell erfarenhet. Gud är ett transcendent väsen som inte låter sig definieras och ännu mindre vetenskapligt analyseras. Gudsväsendet finns överallt och skapelsen har skett i enlighet med evolutionsteorin, som är hans verktyg. Miraklerna tolkas som sedelärande metaforer. Vetenskapliga fakta kommer och går men gud rår. Moralen stammar ur kristendomen, som är den ”finare” och rätta läran. Deras tro har, hur konstigt det än kan låta, en intellektuell prägel. Ulf Jonsson hör hit medan Anders Piltz allt som oftast dubblerar med bokstavstro. K G Hammar stödjer sig på vänsterfoten i den här falangen men tar då och då ett språng över till ettan. Han är ju lite udda när han säger att gud är verkligheten, någonting man vilar i. Varför tro på verkligen, den finns ju! som Torbjörn Tännsjö har sagt.

    BARNATRO
    Religionens företrädare; präster, troende religionslärare, diakoner, pastorer och inte minst troende föräldrar, tutar först i barnen, det de kallar, ”sann kunskap”. Men det är en illusion om frälsning, om arvsynden och om ett liv efter detta. Det är ett budskap, som på det känslomässiga planet, tränger undan riktig kunskap. Budskapet sätter fantasin i rörelse och vädjar till folks djupare, existentiella rädslor där den nyktra verkligheten har svårt att göra sig gällande. Kyligt logiska argument smälter i den varma okunskapen som i sin tur bäddar för bisarra löften om något så ointelligent som evigt liv. Å ena sidan, ett kärleksbudskap, å andra sidan, ett hot om vedergällning; HAN ser dig! Förkunnarna gör sig ansvariga för en bestämd sanning om det mest okända som man kan föreställa sig; en framtid efter döden och ett förhärligat paradis.
    Senare i livet står prästerskapet beredda vid sjuksängar och dödsbäddar, och skördar frukterna av planterade irrläror och ”säljer” tröst åt vilseledda, skräckslagna, totalt ensamma och desorienterade själar. De erbjuder ”räddning och befrielse” i en situation då ingen har sinnesnärvaro att tänka klart eller att opponera sig. De vilseleder hela vägen in i slutet med påståenden utan annan täckning än att det står i ”kristendomsmanualen”. Detta sker naturligtvis i ”god tro”, oftast. Men goda kristna gör inte budskapet mera trovärdigt. Hela idén om evigt liv, himmel och helvete, mirakler, obefläckad avlelse (halv genuppsättning), korsfästelse och uppståndelse från de döda väger ju inte mer på förnuftets våg än andra jämförbara sagor, fabler, sägner, myter, fantasier eller legender.

    SOCKRAT BUDSKAP
    Ett annat livsstilsföretag är Coca-Cola. Sockrad befrielse, konsumismens blod på flaska, långt vidare spridd än kristendomen. Samma löfte om tillhörighet, den invigda skaran, frälsning och ett lyckligare liv. Barnen fångas tidigt in, på MacDonald’s och i ”commercials”. Samma tomma och ihåliga schimär. Verkligheten döljs bakom plastiga potemkinkulisser. Skillnaden är synen på livet efter detta. Coca-Cola håvar krasst in pengarna för sin illusion här och nu. Det gör kyrkan också men utlovar dessutom ett evigt paradis.
    Bön är som homeopati; ingen mätbar effekt förutom placebo. En parallell i den verkliga världen är meditation, som bevisligen har medicinska effekter. Det kan naturligtvis inte uteslutas att bön har en liknande bieffekt. Med hjälp av pengar ur Templetonstiftelsen i USA undersökte man effekten av förbön. Resultaten av ett brett upplagt dubbelblindtest visade ingen eller till och med negativ effekt. Gruppen man bad för men som inte visste att de ingick i experimentet och blindgruppen uppvisade inga skillnader. Gruppen som visste om att de ingick i försöket visade negativt resultat.
    Droger är ytterligare en verklighetsflykt. Socialt accepterade i vissa kretsar. Sinnena dövas, men blir sanningen lättare att bära? Blir livet lättare att uthärda? Oavsett om du säljer illusioner, sockrat vatten eller andra droger blir du medansvarig för en livslögn.
    Att tro ter sig lika egoistiskt som att dricka brunt vatten, sniffa koks eller att satsa på sig själv. Det leder i varje fall inte automatiskt till större altruism. Du dricker, sniffar och ber en bön oftast för din egen skull. Eller hur?
    Kunskap om verkliga förhållanden, som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, skapar trygghet. Okunskap föder oro. Våra välfärdssamhällen; de tryggaste platserna på jorden, byggdes med kunskap. Förankra din egen livsåskådning i verkligheten! Ta reda på mera, bygg din egen trygghet. Du riskerar att bli vidsynt på kuppen.

    NAIVT KONSTSTYCKE
    Det är en fascinerande resa att sätta sig in i och reflektera över hela frågan om tro och vetande, religionens roll och historia jämfört med den naturvetenskapliga beskrivningen av verkligheten. I kontrast till den evolutionära förklaringen och själva livets mycket komplicerade och skakiga utveckling här på jorden framstår hela det religiösa konststycket som minst sagt naivt. Därmed inte sagt att troende är naiva; alla är i sin fulla rätt att tro på precis vad de vill så länge det inte går ut över oss andra. Men det religiösa budskapet om uppståndelse, syndernas förlåtelse och ett evigt liv är mera än förlov sagt naivt.
    De redan troende, ju äldre de är, kommer inte att byta livsåskådning mer än i enstaka fall. Men ointresserade, religiöst okunniga, ljummet troende och barn och ungdom kan fortfarande ”räddas”. De både frågar efter och är öppna för helt andra livsval. Ingen borde undanhållas modern kunskap, som målar livet i en häpnadsväckande färgskala. Livet blir både mera fascinerande och tryggare att leva!
    När det religiösa budskapet om en transcendent gud och evigt liv presenteras som ”kunskap” är det kvalificerad lögn. Ingen har tillgång till någon som helst kunskap om en tillvaro efter döden. Det kan aldrig bli något annat än gissningar. Varför skulle en teolog och än mindre en religiös lekman ha större förutsättningar att staka ut livet på andra sidan än någon annan? Deras utsagor kan inte ens kallas kvalificerade gissningar. Enda ”beviset” är den löst sammansatta kristendomsmanualen som inte är uppdaterad på 2000 år! Den är författad av en brokig skara trashankar, snickare, en munskänk, några kungar, fiskare, förvånansvärt många profeter m fl. Därefter förvanskad i avskrifter och översättningar i otaliga generationer. Heliga skrifters sanningsanspråk på mirakler och oförklarade fenomen avfärdas naturligtvis av vetenskapen. De ägde möjligen rum i en transcendent värld dit bara troende är välkomna. Det bjuder emot att kalla detta kunskap, illusion passar mycket bättre.

    GIGANTISK BLUFF
    Det religiösa budskapet är en gigantisk bluff, oftast företrädd av vuxna män! Det är ett förfärande faktum att kvinnor överhuvud taget är religiösa så som religionen fortfarande behandlar dem. Och dessa män har ambitioner att styra samhället baserat på bluffen. Titta på utstyrseln, åthävor, verktyg, byggnader, insignier och obevisade försanthållanden. Jämför påsk i Sankt Peterskyrkan med en militärparad i Nordkorea. Eller en ortodox manifestation i dagens Moskva; lika prålig och onaturlig som en operettscen. En orättvis överdrift? Vi kan nöja oss med ett vanligt statsbesök; en kung eller president inspekterar en militärparad. Det är en löjeväckande maktdemonstration! I kyrkorna hukar vi under tunga takbågar och ett eko som ok. Tragiken ligger i att vanliga små människor låter sig lockas och förföras av det tomma budskapet om befrielse.
    Befrielse från vad? Från kunskapen? Från arvsynden? Från ensamheten i döden? Från intellektuell ärlighet?
    Kyrkorna har i alla tider hävdat sin konstruerade verklighetstolkning. Successivt har sanningen uppdagats; modiga vetenskapsmän har bankat pannan blodig mot en religiöst upphöjd ignorans. Men kunskapsmotståndet har med tiden rämnat. Och se … det är kunskapen som är befriad!
    Först får vi lära oss – livslång hjärntvätt – att kollektivt skandera ”Jag fattig, syndig människa bekänner inför dig, helige och rättfärdige Gud, att jag, som är född med synd, på många sätt har brutit mot dig. …” Och sedan skall vi befrias!
    Den kända men ödesdigra formuleringen bygger inte precis upp människor. Tvärtom! Kristendomen agerar överhet, trycker ner, håller människor i ”herrans tukt och förmaning” och rycker sedan ut som befriare. Hyckleri!
    Föredrar du att att leva i visshet om att själva livet är höjdpunkten före döden eller känner du dig mindre ensam av illusionen att gud tar emot på andra sidan? Livslögnen lyser upp som ett brinnande kors.
    I program som Teologiska rummet i P1 kan man lyssna till en f d ärkebiskop och andra lärda män och kvinnor reda ut begrepp som gud och treenighet. Vuxna människor, som åtnjuter allmän respekt, använder 40 minuter till krumbukter och invecklingar i krokiga utläggningar om något som är större än allt annat, bortom det begripliga, transcendent och långt större än människans tankeförmåga, både är och inte är, samtidigt som det kan vara både och eller bara en eller två men de finns inte i sinnevärlden samtidigt som de är fullkomligt konkreta för troende i bön men sätt för guds skull inte etiketter på företeelserna som du tillber. Det vore avgudadyrkan!
    Vad gör dessa vuxna människor med all sin kunskap som samhället bjöd på?

    RELIGIÖS INVÄNDNING
    ”Ja, men”, invänder en troende, ”eftersom ett liv efter detta inte går att motbevisa kan det ju finnas. Gud kan ju finnas!” Men ingenting ”finns” för att vi vill att det skall finnas om vi med ”finnas” menar i sinnevärlden, här och nu eller som vi brukar säga: ”… i verkligheten”. I fantasivärlden, i föreställningsvärlden, kan däremot vad som helst finnas. Precis vad som helst! Det är en subjektiv upplevelse hos enskilda individer. Men K G Hammars och Ulf Ekmans personliga relation till gudomar, mirakler och skriftens bokstav har dock inte mycket gemensamt. Deras tolkningar skiljer sig åt, deras moral tar sig olika uttryck. En religiös tolkning av verkligheten är alltså inget bevis för att någonting ”finns” och inte heller en stabil ledstång i tillvaron. Den varierar från kyrka till kyrka, tolkning till tolkning och från tid till annan.
    De sansade invänder att ingen upplyst och intelligent kristen längre bokstavligen tror på de övernaturliga fenomenen. Berättelserna är inget annat än anekdoter, allegorier och metaforer. Det är istället upp till var och en ta vara på det kristna erbjudandet och bilda sig en egen uppfattning. Då har de glömt sin egen barndom, den tid då vi nästan alla, utan undantag, trodde på tomten. Barn gör ingen skillnad på metaforer och verklighet, de har inte tillgång till den begreppsvärld som är ”nästan” sann. För ett barn är ”yttersta domen”, ”han ser dig överallt och alltid”, och ”om du inte sköter dig kan du hamna i helvetet, den eviga skärselden”, detsamma som sant. Många barn lider sedan av mardrömmar och samvetskval hela livet. ”Oskyldig” barnatro förvandlas till skärseld redan i detta livet.
    ”Ja, men jag vill att det skall vara en mening med att just jag finns till!” Man nästan ser barnastampen i golvet också. Javisst, men du får acceptera ansvaret för att formulera den själv. Annars blir det meningsfullt. Naturens mening formuleras helt enkelt: För generna vidare!
    ”Ja, men jag vill tro att gud är ovillkorlig kärlek, att han älskar alla, att allt elände i världen är ett resultat av människans fria vilja.” Är det en godmodig gud som sitter på molnkanten, en dömande allmakt eller ett transcendent spöke som finns överallt och ingenstans? Finns det något som tyder på att kärleken är något annat än din och min förmåga att älska livet? Är du förmögen att älska mänskligheten och samtidigt förhålla dig till världseländet ska du vara stolt över. Ge inte gud det oförtjänta erkännandet!
    Gudsupplevelser hör till den privata sfären. Argumenten för en kärleksfull gud och bevisen för att samtidigt anklaga människans fria vilja för eländet i världen skulle inte vinna gehör ens i den enklaste tingsrätt.

    VÖRDNAD FÖR ICKETRO
    Vetenskapen förtjänar all tänkbar vördnad. Historiskt har kyrkan visat motsatsen.
    Därför finns ingen som helst anledning att visa speciell vördnad för det religiösa budskapet och samtidigt censurera de ateistiska argumenten. Under tusen år har kyrkan i Sverige inte visat någon som helst hänsyn eller vördnad för icketroende, homosexuella och kvinnor. Den religiösa moralen är ovärdig ett upplyst samhälle. Alla de faktorer som är tecken på ett gott och lyckligt liv; låg barnadödlighet, få tonårsgraviditeter, frihet att välja livsåskådning, tillgång till sjukvård och utbildning m m, ligger i topp i de länder där icketron och demokratin är som mest utbredd. Andelen troende avtar med högre utbildning. Och med högre intelligens.
    I mediabruset trängs de positiva budskapen undan av miljöhoten, upprustningen i öst, terrorismen, finanskrisen osv. Motvikten är till exempel Hans Roslings positiva budskap som inger ett långt större hopp i detta livet än de religiösa illusionerna om nästa. Han beskriver den fantastiska utvecklingen i världens fattigaste länder sedan 60-talet. En utveckling som inte kan tillskrivas religiösa insatser. Den är resultatet av vetenskapliga och humanistiska ansträngningar som alltför ofta motarbetats av religiös dogmatism, till exempel kondomförbud i HIV/AIDS-drabbade regioner.
    Inte bara i trosbekännelsen hålls människan i strama tyglar. Med en nypa arrogans hörs religiösa företrädare lite nedlåtande då och då poängtera det självklara faktumet att vetenskapen är så begränsad; den kan verkligen inte förklara allt. Materialismen och naturalismen låser in människors tankar när det i själva verket finns en mycket, mycket större verklighet. Människans fattningsförmåga är begränsad. Det är endast gud som är gränslös.
    Samtidigt kan man läsa i svenska kyrkans jubileumsbok Befrielsen:
    När man vill veta för mycket, pressar man Bibelns och den kristna traditionens rika och mångfacetterade bilder. Vi använder dem, som om de vore mer än bilder, liknelser eller visioner, som tillsammans berikar våra perspektiv och gör oss känsliga för Guds vilja. Nu måste vi nöja oss med att leva i de gåtfulla spegelbildernas tillvaro. Det hör till trons ödmjukhet. För en kristen är det tillräckligt att vara en Jesu lärjunge. … Att inte veta för mycket – att inte stelna i tvärsäker kunskap – är viktigt.
    Jo, du läste rätt och det skrevs 1993!
    Religiösa filosofer har målat upp en verklighet som skulle bestå av en naturlig och en övernaturlig sfär. Av naturliga skäl är det svårt att bevisa en övernaturlig verklighet. Det är kanske där den transcendenta gudomen huserar. Den finns alltså i trons värld och är oförklarlig.
    Men verkligheten är förklarlig. Vetenskapen utvecklas hela tiden och vinner ny terräng. Den kan delas in i den hittills förklarade och den ännu ej förklarade. Lägg märke till skillnaden mellan ”oförklarlig” och ”ännu ej förklarad”. Många fenomen förr i världen tedde sig möjligen övernaturliga men visade sig vara ännu ej förklarade. Företeelser som idag är fullt naturliga. Vetenskapens sagolika framsteg, historiskt ständigt motarbetad av kyrkan …
    Religionen förklarar de stora frågorna! Det är ödmjukt att inte förhäva sig. Högmod är en dödssynd

    VETENSKAPLIG VERKLIGHET
    Till skillnad mot religiösa livsåskådningar och deras tolkningar av verkligheten ser alltså den vetenskapliga tolkningen likadan ut överallt. En vattenmolekyl består av två väte- och en syreatom i alla länder, i alla kulturer, i alla trossystem. Vetenskapen griper in i alla människors vardag i form av till exempel väderprognoser, mobiltelefoner, mediciner, vattenrening, elektricitet, plastprodukter osv osv osv …
    Verkligheten är den att Sverige gick från fattigdom till rikedom på hundra år tack vare utvandring, social utveckling, industriella framsteg, skola åt alla, demokratisk tillväxt, allmän rösträtt, fackföreningskamp, samarbete på arbetsmarknaden och mycket, mycket mera. Samma hoppingivande utveckling sker just nu i världen i stort! Hans Roslings fascinerande berättelse om sagolika framsteg i världens allra fattigaste nationer sedan 60-talet och framåt är ett glädjebudskap. Välstånd, fred, bättre hälsa och ökande levnadsstandard blivit verklighet i stora delar av världen tack vare enorma teknologiska, vetenskapliga och sociala landvinningar. Fler kvinnor åtnjuter självbestämmande, juridiska och sociala rättigheter, och intar sin självskrivna plats på fler och fler samhällsområden.
    Hur skulle du reagera om det idag kom ett mejl – dold kopia – från en kuf som berättade om en bibel, om någon som heter Jesus, om miraklerna, uppståndelsen från de döda, den obefläckade avlelsen och en väldig och allgod skapare av allting? På senhösten samma år som Barack Obama valdes till president i USA. Mejlet kom visserligen från en kompis som uppmanade dig att skicka det vidare till minst tjugo nya adresser annars skulle han inte bli frälst? I texten utlovas också evigt liv! Tanken på ”nigeriabrev” och tomma löften om mobiltelefoner ligger nära. En snabb koll på nätet. Nej, det verkar inte registrerat på någon ”avslöjarsajt”. Det är en komplett nyhet!
    Hur skulle en upplyst värld med utbildade människor ta emot … befrielsen var visst rubriken på mejlet?

    ETT FASCINERANDE LIV
    Att leva i nuet och i den sagolika verkligheten är ett fascinerande liv. Långt mera fascinerande än den gungfly som religionen erbjuder. Nya perspektiv på tillvaron, på universum, på människan, på floran och faunan, på evolutionen, på hjärnan, på ursprunget, på … Finns det en mening? Vilken är den i så fall? När kommer de oförklarade fenomenen att förklaras? Kunskapsmassan växer hela tiden. Det finns alltid något nytt att lära sig. En livsåskådning byggd på vetenskap är den verklighetstolkning som ligger närmast verkligheten själv. Det är bara den vetenskapliga ”kartan som ritas om” allteftersom vi lär oss mer om naturen. De andra tolkningarna håller fast vid sina dogmatiska beskrivningar och anhängarna läser in, tolkar om och kränger en förvrängd och otidsenlig berättelse över en häpen verklighet.

    ATEISM
    Under min analys blev jag naturligtvis också medveten om min ateism. Allt tyder på att jag ”saknar tro på existensen av gudomar”. Det kändes nytt och fräscht på något sätt. Lite spännande att säga det högt de första gångerna. Men efter någon månad började tanken kännas nattstånden; varför skulle jag definiera mig i relation till något jag inte tror på, inte tror existerar och som jag genom historien ser har gjort mer ont än gott? Jag har en humanistisk livsåskådning rätt och slätt. Och jag tror på en massa positiva och viktiga saker i tillvaron. Därför vänder jag mig bestämt emot att religionen; kristendomen i vårt fall, av historiska skäl skall vara ”alltings mått”!
    Fram till 1951 var man i Sverige tvungen att tillhöra en församling. Det var alltså inte tillåtet att tänka själv, komma fram till en egen slutsats och demonstrera en icketro ända in i modern tid. Kyrkan och staten hade monopol på livsåskådning.
    Ateism är ett filosofiskt ställningstagande, punkt. Den är inte en livsåskådning och den är inte heller bara en spegelvänd tro. Precis som du aldrig har hört någon säga ”att det är en sport att inte spela fotboll”. Livsåskådning är som en tom godispåse. Den fyller man efterhand med godis, inte med ingenting eller med vakuum. Jag tror alltså inte på ingenting. Däremot tror jag på till exempel demokrati och de mänskliga rättigheterna.
    Religiösa företrädare kopplar med förkärlek ihop ateism med världens illdåd. Det är ett fult retoriskt trick som kallas ”guilt by associasion”. Och det är fullt begripligt eftersom ateismen är ett stort hot mot de religiösa och deras privilegier. De har därför all anledning att svärta ner den med Hitler, Stalin och Mao. Men oavsett om de var ateister eller inte så har ingenting någonsin skett i ateismens namn. Ingen har sett ett plakat med texten ”Ateismen lever!” eller ”I ateismens namn …!” Precis lika lite som Bertrand Russell och Jean-Paul Sartre; två av världens mest namnkunniga ateisterna, startade fredsrörelse och krigstribunal i ateismens namn. De gjorde det för att de trodde på rättvisa och upprättelse, på värdighet och respekt.
    Trots att jag bara för ett år sedan kände stolthet över att jag hade kommit så här långt tar jag inte gärna ordet i min mun längre. Jag tror ju på viktigare saker som demokrati och individens frihet men vad kallas det?

    LIVSÅSKÅDNING I SKOLAN
    Om det humanistiska synsättet över huvud taget får plats på skolans schema jämställs det med de andra livsåskådningarna som oftast är liktydigt med de religiösa alternativen. Stort som litet. Oavsett antal anhängare eller sympatisörer.
    Detta trots att skolan i sig bygger på en humanistisk grund; demokratisk fostran, vetenskap och beprövad erfarenhet, kritiskt tänkande och vetande framför tro. Och ändå odlas myter som att människan är en religiös varelse, att landstingen mycket väl kan köpa in alternativmedicin, att andar mycket väl kan öppna och stänga dörrar osv.
    En långlivad myt är den att människan vid födseln är ett oskrivet blad trots att alla i alla tider med egna ögon ser bevis på motsatsen. Senare forskning tyder till exempel på att människan i sin genuppsättning har ärvt altruism, egoism och behov av att underordna sig en auktoritet – på samma gång. Det ligger ett överlevnadsvärde i att tillhöra och värna sammanhållningen i den egna gruppen gentemot ”dom andra”. Baksidan kan förklara rasism. Om reviret krymper och tillgången på mat tryter blir var och en egoist i olika grader; en ren överlevnadsreflex. Att en grupp behöver en ledare är ett känt faktum och en vanlig företeelse i djurvärlden; en alfahanne. Det kan förklara att vi så lätt underordnar oss även fascistiska och diktatoriska ledare. Skillnaden att överlämna sitt liv i guds händer eller i Maos, Hitlers eller Stalins händer är på det principiella planet hårfin. Modern hjärnforskning kan förklara mycket mera. Ingenting tyder dock på att människan har ett nedärvt behov av religion. Dessutom är vårt genom mycket äldre än i vart fall dagens religioner.

    SUMMA SUMMARUM
    Med tanke på allt gott kyrkan har uträttat genom tiderna kanske man borde vara lite mer försonlig? Avsikten är ju god. Guds tjänare lägger hela sin själ i kallelsen, inte alla men många offrar sig.
    Förresten, vadå allt gott? Skinnat folk på pengar, byggt överdådiga och överdimensionerade katedraler som får människor att känna sig små. Enkel matematik visar att kyrkans tionde måste ha varit mycket större än givmildheten. Annars skulle inte pengar på hög, fonder och kassakistor digna efter att alla omkostnader och löner är betalda. Det blev inte så mycket över till ”god verksamhet” i relation till den egna berikningen.
    Med gott (gud på tyska) samvete har religiösa förkunnare i alla tider lurat mänskligheten med falsk tröst. Kyrkan har alltid hävdat sig ha, och under större delen av historien dessutom monopoliserat, svaren på de stora seriösa existentiella frågorna. Vilsna själar, intellektuella medborgare … alla sorters sökande individer har fått samma ihåliga svar om evigt liv, guds barmhärtighet och förlåtelse. Ingen upplyst kyrkoman borde sova gott om natten efter den bedriften.

    HUMANISMEN SOM LIVSÅSKÅDNING
    Som humanist ”tror jag på allt som det finns förnuftiga skäl att hålla för sant”. Humanismen som livsåskådning har ett större förklaringsvärde än alternativen precis som biologi förklarar verkligheten mycket bättre än intelligent design. Alla andra livsåskådningar anser sig självklart också vara det unika alternativet; det ligger i sakens natur, men det är ett faktum att humanismen med den vetenskapliga metoden ligger närmast verkligheten! Vi kan naturligtvis inte lägga beslag på vetenskapen, ”bara” låna den som den bästa metoden; den med högst förklaringsvärde. Med vetenskap närmar vi oss successivt sanningen. Resultaten uppdateras kontinuerligt; kartan ritas om när den inte längre stämmer med terrängen. Alla som ägnar sig åt vetenskap, oavsett i vilken kultur, i vilket samhälle, i vilken tradition talar samma språk. Metoden är densamma överallt. Samhällets utveckling vilar på vetenskapens välsignelser samtidigt som vi får dras med dess misslyckanden. Religionens bidrag till det stora världspusslet är med förlov sagt bitar som inte passar. Det är ett annat pussel.

    REFERENSER
    Har lyssnat och lyssnar mycket idogt på Människor och tro, Filosofiska rummet, Samtal pågår och vetenskapsprogrammen i P1. Ser Existens och Annas eviga, vetenskapsprogram och Dawkins-serier på SVT. Har läst Befrielsen; Svenska kyrkans jubileumsbok från 1993, Liv – ett resultat av evolution eller skapelse?; Jehovas vittnen, Illusionen om Gud; Richard Dawkins, Du stor Gud; Christopher Hitchens, Brev till en kristen nation; Sam Harris, Tro & Vetande 2.0; Sturmark, Handbok för ateister och Kraften att leva; Michel Onfray, Tro vett vanvett; Hans Christian Cars, Förundran; Stefan Edman, Skapelsekonspirationen; Per Kornhall, Humanisten och HumanistInfo, Big Bang eller Varde ljus?; Maria Gunther Axelsson, Tro och livsåskådning; Ingemar Hedenius, Kosmos; Stephen Hawking, Evangelium enligt Jesus; Norman Mailer, En kortfattad historik över nästan allting; Bill Bryson. Ögnar då och då i Den Jesus som aldrig funnits; Roger Wiklund, Människors undran; Ronny Ambjörnsson, Historien om Gud och Myternas historia; Karen Armstrong, Jakten mot nollpunkten; Carl Johan De Geer, Människans rättigheter; Thomas Paine, 20 filosofer; Gunnar Fredriksson, Om arternas uppkomst; Charles Darwin, Religion utan uppenbarelse; Julian Huxley. Håller aktivt på med Salvekvick och kvacksalveri; Simon Singh och Edzard Ernst, Vårt djuriska arv; Sverre Sjölander, Demokratins förfall; Boisen och Norrman, Ett oskrivet blad; Steven Pinker. På hyllan väntar: Jakob fatalisten; Denis Diderot, Demokratin och dess antagonister; Robert A. Dahl, Buddha; Karen Armstrong, Varför vetenskap; Bjereld m fl, Konservatism; Torbjörn Tännsjö, Samtiden; Per-Arne Axelsson red., Dianetik; L. Ron Hubbard, Lycka och Kärlek; Dalai lama, märk världen; Tor Nørretranders, Vetenskap och förnuft; Georg Henrik von Wright, Fantasin till makten; Ronny Ambjörnsson, Om samhällsfördraget; Jean-Jacques Rousseau, Undergång; Jared Diamond, En kortfattad historia om allting; Ken Willber, gamla nummer av norska tidskriften Humanist.
    Allteftersom tiden och lusten tillåter kommer jag att beta av följande böcker på AdLibris önskelista: Alvesson, Mats: Tomhetens triumf, Ambjörnsson, Ronny: Europas idéhistoria, Berg, Lasse: Gryning över Kalahari, Danielsson, Ulf: Den bästa av världar, Feynman, Richard Ph: Elementary Particles & Laws Physics, Feynman, Richard Ph: The Pleasure Of Finding Things Out, Gärdenfors, Peter: Hur Homo blev Sapiens, Häggström, Olle: Riktig vetenskap och dåliga imitationer, Jerkert, Jesper: Fakta eller fantasier, Moberg, Åsa: Lustpunkten, Olausson, Peter: Faktoider : försanthållna osanningar, halvsanningar och missuppfattningar, Roth, Hans-Ingvar: Vad är mänskliga rättigheter?, Svartvik, Jesper: Bibeltolkningens bakgator, Sörlin, Sverker: Europas Idéhistoria, Taylor, Charles: Secular Age, Uddenberg, Nils: Idéer om livet, del 1 och 2, Vetenskap eller villfarelse; bidrag av forskare, Wittgenstein, Ludwig: Filosofiska undersökningar, Carl-Reinhold Bråkenhielm & Torbjörn Fagerström: Gud & Darwin – känner de varandra?, Damasio, Antonio: Känslan av att leva, Ladberg, Gunilla: Den mänskliga hjärnan, Runeby, Nils: Europas idéhistoria.

  4. Hej Mikael.

    Kom precis hem från skolavslutningen med vår minsta son. De gick i facketåg till en av våra vackra kyrkor. Där de sjöng och upptädde. Detta innbär att det snart är Jul……Har tagit det ovanligt lungt denna jul. Känns skönt.

    Maken hälsar till er.

    Vi önskar er en riktigt God Jul

  5. Etter flere besøk i nazistenes konsentrasjonsleire (bl.a. Auschwitz I og II, Sachsenhausen, Ravensbruck) hvor man blir konfrontert med meningsløsheten, kan man forstå at den eneste mening i verden er at det ikke finnes noen ytre kraft (God eller Ond) som gir mening – verken for ofrene eller de overlevende. Mot denne ytterste avgrunn i menneskehetens historie blir Jesu offerlidelse en bagatell. Kan noen blåse en religiøs ”mening” i Holocaust? Eller kan ikke menneskene skape et godt liv for hverandre – også når de ligger på bunnen i samfunnet – uten å skape seg illusjoner av ytre ”hjelpere” – når det vitenskapelig er kroppens egne endorfiner og hormoner som aktiviseres og revitaliserer kroppen? Du tror kanskje du kommuniserer med en ”gud” når du ber, i virkeligheten ”tror” jeg du kommuniserer med deg selv, din iboende styrke – eller svakhet.

    Det er synd du er gått lei av å diskutere med motparter. Det er jo der man kan hente inspirasjon!

  6. One down. Two billion to go.

    Skämt åsido, det är rätt tröttsamt med religiösa som inte tål kritik också. Varför drar ni er undan så fort ni blir ifrågasatta?

  7. Att jag tar åt mig förstår du säkert, även om jag mer ser det som något positivt så känner jag mig tvingad att svara här också :).

    ”eftersom de utttalar sig många gånger utan att veta vad de angriper inom kristendomen.”

    Är intresserad av något exempel på, eftersom det i så fall bör vara ett vanligt missförstånd.

    ”[…]Vilka är snäva då?”
    Nu är det ju faktiskt lika generaliserande från din sida när du antar att folk som inte är kristna inte skulle besitta grundläggande kunskaper inom tolkningslära (hermEneutik samt exEge…)

    ”[…]Så är det inte när man förtalar kristna[…]”
    Att sedan jämföra partikelfysik med religion på det där viset är i mina ögon är ganska urspårat och du måste väl själv se att någonting inte stämmer? Religion handlar om subjektiva upplevelser, social övertygelse och personliga åsikter – vilket är den precisa motsatsen mot hur ”vetenskap” fungerar. ALLTING inom religion är subjektivt eller påtvingat av någon annans åsikter, medans vetenskap är objektivt och oberoende. Inte på några plan går dessa två att jämföra på det viset du nyss gjorde.

    ”Jag har analyserat, kontrollerat, undersökt och ifrågasatt teologi under minst sex dagar i veckan under snart sex år och kommit fram till att det kristna budskapet håller. Detta tillsammans med min människokunskap som jag fått bl.a genom studier i beteendevetenskap och genom 12-stegs arbete och möten”
    Så har alltså analyserat, kontrollerat och undersökt ”kristendom” i en otroligt lång tid. Samt använt dig av dina studier inom kristendom och kristna 12-stegsprogram? Ja det ger dig nog säkert en väldigt bred och omfattande världssyn :P. Då är det väl inte speciellt konstigt om du har kommit underfund med att kristendomen är ”det rätta” – när du inte kan något annat?

    ”Den som har det bra och hyfsat fungerande är ofta säkra på sin uppfattning[…]”
    Ännu en onödig generalisering som absolut inte gäller för annat än en så kallad ”strawman”.

    ”Vetenskapen och kristendom kan korsbefrukta varandra”
    Vet inte om det är just ordet vetenskap du letar efter, kanske filosofi? Faktum är att jag skulle ha väldigt jobbigt med personliga problem och svårigheter om jag hade trott att det var en gud som drog i trådarna i bakgrunden (vill du här ta upp människans fria vilja och framåt så bör du nog göra ett nytt inlägg :)).

    ”Lita enbart på människans godhet[…]”
    Måste hålla med om att det var ett ovanligt korkat påstående, men kan nog mycket väl tänka mig att vem det nu var som sa det inte fick fram det han menade ordentligt. Att ”lita på människans godhet” inte är ett hållbart alternativ är ganska enkelt att förstå :).

    ”Tänker inte längre försvara mig för min kristna tro[…]”
    Att du är kristen stör mig inte, trivs du med det så tycker jag du absolut ska fortsätta. Men samma sekund du går ut med publika påståenden så träder åsiktsfriheten in och jag får bemöta dina påståenden. Jag ser personligen enbart religion en naturlig utveckling hos människor.

    ”Det bör vara tvärtom, att dessa anklagande individer, själva bör få stå till svars för människans övergrepp eftersom allenast vetenskapen inte löst dessa problem och heller inte kan ge människan mening, däremot endast vissa svar.”
    Att du ännu en gång misstar ordet vetenskap för något annat får mig att misstänka att du inte vet vad ordet betyder. Läs igenom science från wikipedia och byt sedan ut orden mot något i stil med teknologi eller filosofi. Vetenskap är inte något som kan lösa problem eller ge människor en påhittad mening på livet. Teknologi och filosofi är två områden som däremot löser de två frågorna väldigt galant.

  8. Hej Micke!
    Hoppas det inte är de senaste diskussionerna vi hade på min blogg som föranleder denna text ( http://www.houdi.se/blog/?p=2689 )?

    För OM det är så har du fel om du tror att jag är med i förbundet Humanisterna. Det är jag inte.
    Dessutom fel när du skriver ”Man har ingen Bibelkunskap” för Emil, som också skrivit på min blogg, är aktiv inom Svenska Kyrkan och väldigt beläst.

    Tyvärr genomsyras din text mer av högmod över att du, minsann, är beläst och då vet inte andra något. Det känns som en bitterhet att du inte har några vettiga argument och då attackerar du plötsligt ett förbund och drar alla över en kam.
    Trodde jag faktiskt inte om dig.

    Den där liknelsen med Efterlyst är ju ganska löjlig då du inte tagit upp stackars korgossar som upplevt ett och annat av sina katolska präster samt allt ont som skett i religioners namn.

    Jag har etik, moral och försöker vara en god människa men tror inte på varken din eller andra av de hundratals gudar som finns. Jag behöver inte bli skrämd av en gud till att vara etisk eller moralisk. Det klarar jag utan gudar.
    OCH jag kan respektera andra och vad andra tror utan att döma dem bara för att de inte tror samma som jag.

    Önskar dig en underbar jul i mänsklighetens tecken.

    /John

  9. Mikael,

    Även jag tröttnar ofta på att behöva besvara alla missuppfattningar folk har om humanismen och humanisterna, men jag brukar komma tillbaka igen. Hoppas du gör detsamma.

    En av de vanliga missuppfattningarna, som även du ger uttryck för, är att humanismen påstår att ”allenast vetenskapen” kan skänka tillvaron mening. Det tycks vara oerhört svårt att begripa att man kan tala om mening och till och med andlighet utan att tillgripa gudomlighet. Det är icke desto mindre så, vilket om inte annat bevisas av att jag varje dag ägnar mig åt andlighet och ser mening med mitt liv utan att tro på en gud.

    Du ser kristendomen (jag märker att du inte inkluderar andra religioner) som det yppersta halmstrået för människor vars liv rasat samman. Jag vill peka på ett alternativ: istället för att söka efter en gud, kan man söka efter människan inom sig och upprätta denna i full kraft. Ta anonyma alkoholister, vad är det som gör dem så framgångsrika – är det gudstro eller är det mänsklig gemenskap? Om det vore gudstro, så borde man inte behöva träffas i grupp för att möta sin alkoholisms utmaning, det borde räcka med att gå till kyrkan. Tror du att det skulle fungera? För vissa, kanske, för de flesta icke så.
    Vidare finns det människor vars hela liv förstörts av religiösa vanföreställningar, som lever i skräck för guds straff och tyngd av skuldkänslor för sin egen syndighet. Märk väl att jag endast hävdar att sådana människor finns, inte att religion automatiskt leder dit. Skall man hjälpa dessa människor genom att erbjuda mer av samma sort? Eller genom att erbjuda det som är den fungerande delen av det kristna budskapet – medmänsklighet?

    Jag medger villigt att jag inte besitter någon nämnvärd bibelkunskap. För att ifrågasätta den generella relevansen av vad som står i bibeln krävs dock ingen sådan, utan enbart insikten om att vad som än må stå i tusenåriga skrifter, så lever vi här och nu, som människor med egna erfarenheter av vad detta innebär. Du får gärna uttolka bibeln och tillämpa det privat i dagens samhälle, men var då säker på att någon annan, någon annanstans, tolkar exakt samma text på sitt sätt och tillämpar det med exakt motsatt resultat. Din tolkning sker trots allt i ljuset av din egen mänskliga erfarenhet. Kommer du därför fram till en humanistisk tolkning, då är du i grund och botten en humanist, men det är inget unikt kristet i detta.

    Vad gäller din fördomsfulla anspelning på paradvåningar och herrgårdar, så vill jag med uppbringande av all min återhållsamhet säga att du gör en överträdelse. Gå och ta en titt på prästgårdar och biskopsbostäder innan du petar i våra ögon efter sådant grand, för att inte tala om påvens lilla kyffe där nere i Vatikanen. Själv har jag snuddat vid min egen avgrund och det som hjälpte mig var att definitivt stänga dörren för möjligheten att det finns en gud och istället fullt ut bejaka min mänsklighet.

    Detta är humanismen: en livsfilosofi som utgör ett fullgott alternativ till religionen när det gäller att skapa mening och ett bättre alternativ när det gäller att skapa kunskap.

    Även jag önskar dig för övrigt en god jul. Snart blir dagarna längre igen, och det är ju därför vi firar, eller hur? 😉

  10. Jag vet att jag säkerligen ”gräver min egen grav” när jag säger emot både ”humanisterna” samt ”de kristna” här, men känns det inte som båda sidorna är ganska mycket ute på hal is?

    I ena änden har vi Kjell, som visar upp en mäktig lista med böcker som enbart påvisar ”källor” som påvisar religion ur ett ateistiskt perspektiv. Å andra sidan har vi Mikael som har grundat sitt liv på kyrkoträffar, säkerligen tusendals diskussionsgrupper med andra kristna samt följt de kända kristna 12-stegsprogrammen.

    Det finns ett par anledningar varför abrahamiska religionen är ”the greatest story ever told”. Dels för att den inte går att tala emot, samt för att den kom under en tid som var mottagbar för en sån historia. Att diskutera om det är ”sant” eller inte är, som båda sidorna vet, ganska mycket slöseri med tid! Det går inte att motbevisa något negativt när de inte vill använda samma grundkriterier. Om jag påstår att jag har en rosa blåval i min högra strumpa, så kan ingen av er ”motbevisa” mig. Användningen av omvänd bevisbörda samt frånvaro av bevis (som är klassiska argumentationsfel) överanvänds helt klart inom religionsdiskussioner.

    Ena sidan använder sig av blind tro medans den andra använder logik, vilken av dem man vill tillhöra är upp till var och en.

    Personligen är frågor såsom;
    *Varför är religion så stort i dagens samhälle?
    *Vart kommer de abrahamiska religionerna ifrån?
    *Vad är ursprunget till berättelserna i bibeln?

    mycket intressantare för mig att få svar på. Dels för att det faktiskt går att hitta ett ”riktigt” svar, men också för att jag finner det mer intressant än att munhuggas om vilken ögonfärg ”jesus” skulle ha haft. Kommer väl till slut bli tvungen att starta en egen ”blog” för att få diskussioner om såna här frågor, men just nu känns det som att jag är ganska ensam :P.

  11. Emil,

    Det var ju synd att du läste bara litteraturlistan och dessutom slarvigt. För det första inleds listan med P1:s Människor och tro och tidigt i uppräkningen kommer Svenska kyrkans jubileumsbok och en evolutionskritisk bok utgiven av Jehovas vittnen. Dessutom har jag, som alla andra i min ålder, haft kristendomsundervisning i skolan, vi fick en dos när vi konfirmerades, jag har gått i kyrkan på högtider av alla de slag under årens lopp; hela min uppväxt har präglats av en ljummen kristendom.

    I övrigt håller jag med om ditt resonemang. Det finns ingen anledning att bedöma religionen med rationella måttstockar såvitt inte dess företrädare påstår att den transcendenta verkligheten och bibelns mirakler skulle vara sanna.

    Min idé är att avbryta debatten med religionens företrädare och istället föra fram det positiva som en profan livsåskådning står för. I mitt fall den humanistiska livsåskådningen har på programmet; att vi TROR på demokrati, mänskliga rättigheter, det sekulära samhället som enda plattform för verklig mångfald och religionsfrihet samt fria individer, som självklart ”får” tro på precis vad som helst så länge det inte går ut över andra. Att vi har andliga eller sinnliga upplevelser inför litteratur, konst, musik och universum precis som alla andra men att vi inte behöver ett religiöst filter för upplevelsens skull. Att vi använder vetenskap och beprövad erfarenhet för att förklara verkligheten.

    Den sammantagna bilden får sedan ”sökare” jämföra med alternativa livsåskådningar. Om det är viktigt hur de olika alternativen tolkar verkligheten och i så fall vilken som ligger närmast verkligheten själv.

    Då är det min övertygelse att människor upptäcker att skapelseberättelser, alternativmedicin, new age etc ligger en bra bit från verkligheten.

    Frågorna du ställer är i och för sig intressanta men vad skall du göra med svaren?

  12. Jag har alltid trott att jag var en humanist. Tänk så fel jag hade. Jag trodde att jag med humanatankar såg människan och handlingarna oavsett vilken bok eller tro som låg till grund. Jag ser nu att jag tolkade ordet humanist för fritt och med för mycket kärlek. Jag ser nu också, efter år av förkastande av kyrkan – att, ursäkta mig, men helvete också, fan också, shit! jag ser och känner något där, som validerar min känsla av människan och omtanken. Något som ligger inbäddat bakom allt det som folk vill pådyvla mig att religion är. Känns som jag ser något, som kan vara en kontur av någon som andra beskrivit som gud. Blir förbluffad, då jag gått ur den svenska kyrkan sedan länge. Men samtidigt så säger alla små bland som jag vikt undan i min livsvandring de senaste åren något helt annat. Vad vet jag inte. Inte mer än att jag inte längre tänker kalla mig humanist i allafall.

  13. Så du kan med rent samvete påstå att majoriteten av böcker var neutrala eller att det var ungefär lika många ”pro” religion än emot? Jag fick inte den känslan, men jag kanske hade fel.

    Jag vill nog påstå att du inte ”tror” på demokrati, mänskliga rättigheter och resten av det du tog upp. ”Tror gör man i kyrkan”, inte när man presenterar sina ståndpunkter som humanist.

    Mina exempel på frågor har väl en ganska stor betydelse inom historik, religion(!!!), varför vårt samhäller ser ut och fungerar som det gör. Vad svarar ”Vad är meningen med livet?” på? Personligen så finner jag helt enkelt religionshistorik att vara väldigt underhållande och intressant.

  14. Emil,

    Det har inte varit min strävan att presentera en neutral litteraturlista. Varför skulle jag det? Hela vårt samhälle är genomsyrat av kristendom sedan tusen år, de flesta traditioner, hela kulturen. Och kristendomskunskap i skolan. Det är väl snarare så att detta behöver vägas upp av motlitteratur för att balans skall uppstå.

    Apropå tro så försöker jag hålla isär ”tro och vetande”. Vi VET inte att demokrati och mänskliga rättigheter är de bästa av system och då får vi TRO. Jag TROR på gyllene regeln men jag VET att vi har grundlagar som alla måste följa. Det är självklart att jag som humanist TROR på en massa saker förutom allt det jag VET. Och jag har andliga eller om du så vill, sinnliga, upplevelser också. Det enda som skiljer en lättkristen från en humanist är förmodligen tror på en gudom.

  15. Det är riktigt uppfriskande att läsa inläggen ovan nästan ett år senare. Att skriva något nu når väl inte ut men jag gör ett försök.

    Minns att jag såg fram emot svar åtminstone på den första av Emils frågor:
    * Varför är religion så stort i dagens samhälle?

    När jag läser frågan så poppar ju motfrågan upp omedelbart: Är den det? Jämfört med vad?

    Om det är 6-8% (fått siffran av en präst) av svenska befolkningen som definierar sig som troende, är det stort? Att 50.000 medlemmar lämnar kyrkan årligen, är det stort? Att befolkningen i Iran ”måste” bekänna sig till Islam, är det stort?

    Var är religionen stor? I ett historiskt perspektiv vågar jag påstå att religioners
    inflytande minskar i takt med välstånd. USA är möjligen undantaget men även där har det totala antalet medlemmar minskat sedan mycket lång tid tillbaka medan individuella kyrkor (stora företag) både ökar och minskar.

    Nordvästeuropa är ett gott exempel. I all sammantagen statistik är det här det är bäst att leva. Och det är här som Jesus är som minst närvarande. En intressant korrelation som inte nödvändigtvis förklarar orsak och verkan.

    Fakta finns här: http://margaux.grandvinum.se/SebTest/wvs/articles/folder_published/article_base_54 och http://sv.wikipedia.org/wiki/World_Values_Survey

    Kjell

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: