”Är folk dumma i huvudet på riktigt”, brukar min dotter säga till mig.
Jag har under många år talat inför människor och olika organisationer, framförallt har jag försökt bejaka många olika kyrkoföreträdare, bl.a. kyrkoherdar. Jag möts oftast, liksom Benny, av ett snabbt övergående ointresse. Det finns nog olika skäl till detta. Återigen så sade min dotter, när hon citerade Nobelpristagaren Eli Wiesel: ”Det är inte hatet som dödar, det är likgiltigheten…” Benny håller med mig vet jag. Jag träffade en kvinna i förra veckan som slutat dricka alkohol, en normaldrickare (hur mycket dricker man då i Sverige…?) då denne hört mig berätta. Dock agerar nästan ingen ledare, vilket de borde, åtminstone om man har karitativa yrken. Tycker åtminstone jag. Fel?…..
Skrämmande artikel idag i UNT. Benny Haag ser nyktrare och längre…
Så här står det där bl.a.: ”Men vad skulle hända om vi lyckades halvera konsumtionen? Statistiken säger att ungefär tio procent av befolkningen har alkoholproblem. Varför skulle då inte de övriga nittio procenten få njuta av ett glas gott vin? Undrar till exempel Fredrik Reinfeldt. Haag räknar annorlunda. På varje högkonsument går det nämligen minst fyra närstående personer som blir lidande. Barn, makar, vänner. Familjer som krossas.
”Hälften av befolkningen har följaktligen alkoholproblem fast de kanske inte dricker en droppe själva.”
Tanken svindlar onekligen om man räknar på det viset. Siffror som chockat Socialstyrelsen lär visa att var femte människa i Sverige lider av stark oro och ångest. Fler poliser och sänkta skatter var receptet från förra oppositionsborgarrådet Kristina Axén Olin. ”Jag hoppas verkligen att hon var felciterad.” Barn från missbrukarhem får ofta någon form av bokstavsdiagnos. Då kan de medicineras. Bekvämt. Och lönsamt för läkemedelsindustrin. Tabletter i stället för terapi. Inget prat om spriten.”
Vidare står det också bl.a….
”Det är hisnande att läsa om alla kontakter med myndigheter och organisationer. Med facket, näringslivet, AA, Alkoholkommittén, Socialdepartementet, idrottsvärlden? Om en befattningshavare som säger att det här är jätteviktigt, verkligen. Men att det är svårt och att hon inte vet och kanske går det bra att ringa om ett par veckor? En gång, berättar Haag, tappade han besinningen och undrade vad som var så jävla svårt? ”Hon svarade då att hon inte visste. Och att det var svårt. Och kanske kunde jag möjligtvis ringa upp henne om några veckor då hon förhoppningsvis visste lite mera.”
Kommentera