Vågar du gå ut på okänt vatten?

Vågar du gå ut på okänt vatten?

Har hört så många människor som vill förändra sina liv, men som aldrig kommit till skott. Man är kvar i det gamla invanda, även om man inte är nöjd, mycket just nog pga. att det är invant, man vet vad man har – men inte vad man får.

Det är oftast rädslan som håller oss tillbaks. Vi börjar skylla på saker för att vi inte går mot sanningen om oss själva, så vi slipper växa och bli det vi är ämnade för att bli. Känner du igen dig?

cimg0816

Själv tog det lång tid innan jag vågade ta nya steg och blomma ut mer i livet, kanske pga. att jag inte visste vilket håll jag skulle gå, dels så fungerade en hel del saker innan, vilket innebar att man kan skylla på omständigheter för att inte växa. Ekonomi, jobbigt, jag kan inte, inte just nu, det är för krångligt, framtiden är oviss etc. är omständigheter som man kan skylla på.

Vill man gå, så går man – trots rädslan. MEN man måste känna eller veta att det finns något som bär. Idag vet jag att Gud bär dig och mig, även när du själv inte tror det. Misstror ju slumpen att jag finns och ibland tänker jag vad är det farligaste som kan hända om jag går åt ett nytt håll i livet…

Tänker på lärjungen Petrus och hur han gjorde, när han ville gå nya okända steg – och det rakt ut i mörkret, t.o.m. ut på okända vatten. Läs Bibeln så får du bedömma och lära dig. Så här står det bl.a. i Matteus kap. 14 och verserna:

27Men genast talade Jesus till dem och sade: ”Lugn, det är jag. Var inte rädda.” 28Petrus svarade: ”Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.” 29Han sade: ”Kom!” och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. 30Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: ”Herre, hjälp mig!” 31Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. ”Du trossvage”, sade han. ”Varför tvivlade du?”

-Så vad skyller du på för att inte växa? Jo, ibland är jag livrädd för att jag inte skall klara av mitt nya liv som kommande präst, men jag har förtröstan attGud verkligen bär mig – för det har han gjort så här långt, så varför skulle stödet sluta nu. Nej, Guds löften är starka och även jag är älskad, såsom du. Vågar även du gå ut på okänt vatten? Vad hindrar dig om inte…?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: