Jesus behövs. Alldeles tydligen.
Att erkänna att man är en beroendepersonlighet (pga överkänslighet i hjärnans belöningssytem) var lättare för mig för en del år sedan, än säga att jag trodde (tror självklart fortfarande) på Jesus och att dessutom säga detta högt inför andra.
En helt fullsatt katedral, Uppsala Domkyrka, blev det igår kväll och mer än så. Varför? En homosexuell medelålders man talade först, sedan övergick han att predika om Jesus. Dessutom bad han alla att själva tänka efter om sin Jesusbild. Jonas Gardell har skrivit en bok om Jesus. Att det är Jonas som talar räcker inte för att säga att det var därför det blev fullsatt, utan tydligen är många intresserade av just Jesus, annars skulle man inte komma.
Det är dags att hela tiden sluta försvara den kristna tron. Det är istället dags att berätta att Jesus kan och hjälper dig och mig. Om vi ber.
”Så står Jonas Gardell nedanför högaltaret. I en mörkgrå tröja och ljusgrå byxor. Ställde han sig mot en av de katedralens grå stenpelare skulle han försvinna. Det är alldeles tyst. Jonas börjar lite trevande. Det är premiär för hans föreläsningsturné. Så tar det sig. Efter en stund släpper han både sin bok och manus. – Hänger ni med, frågar han flera gånger. Det här är ett svårt föredrag. Men ju längre timmen går desto mer förvandlas föredraget i något som liknar en god predikan.
Femtonåringen vid min sida lyssnar allt intensivare. Bilden av Jesus som en tandlös analfabet och i förtid åldrad ”bonnig typ” från Galileen passerar mest i en bisats. – Tro inte allt jag säger, tänk själva, upprepar Jonas flera gånger. Efter en och en halvtimme lämnar vi kyrkan. Det är förmodligen den mest Jesuscentrerade ”predikan” jag hört och absolut den längsta. Skulle kyrkans budskap vara ute i vår tid? Tror inte det. ” Läs vidare i KTs hela artikel här…
Hei.
3. September Kl 13 vises filmen om William Branham i Uppsala. Filmstaden salong 5
Velkommen