Gjorde en resa tillbaks i tiden…

Första mc-utflykten idag.

Färdades mot Stockholm och tillbaks till min barndom denna underbart soliga vårdag.

Jag bodde i Hässelbystrand, Stockholm tills jag var 13 år har jag för mig. Som liten fick jag ha med mig en hockeyklubba även på sommaren, annars nådde jag inte knappen till våning 8 i höghuset. Det var en bedårande och hänförande utsikt minns jag. Nu fotade jag och mina minnen var lika klar som högupplöst pixel. Sandlådan var kvar om än restaurerad. Allt var som förr för 40 år sedan. Och Palm bodde kvar på bottenvåningen.

Här bredvid höghuset, tvärs över gatan, var min lekskola och på ovanvåningen gick jag i första klass. Linnea Dahlén hette min först fröken, som varje morgon spelade på tramporgeln och vi sjöng en morgonbön. Och vi var med i SM i välskrivning, bara det..

Färden gick vidare till den kyrka som jag konfirmerades i, Hässelby Villastad. Mycket märklig känsla. Det var 35 år sedan jag var därinne. Och när jag fick se målningarna så var det som igår. Redan som 4-åring ville jag åka dit och se bilden av Jesus, är han inte avbildad lite för europisk, och tjatade på min mor för att åka pågudstjänst. Och nu är jag snart präst. Cirkeln är sluten. Jesus har för mig alltid varit levande.

Precis bredvid kyrkan gick jag i skolan, först i lågstadiet och sedan i mellan och högstadiet. Det var en märklig färd att gå i minnenas allé denna dag.

Så många minnen; som när jag kastade en snäboll som råkade träffa rektorn. Gick under benämningen ”Micke Bus” på den tiden.

Det var en mycket, mycket minnesrik dag. Tänk att så mycket ligger dolt i oss, som dyker upp från förr. Vi är bättre än datamaskiner, för vi har ju också känslor.

Gud var bra fiffig när byggde oss.