En gemenskap som berörde.
Gamla Uppsala Kyrka var fullsatt.
Igår var det konfirmation och min dotter och alla hennes konfirmandkamrater med deras anhöriga firade sin avslutning på deras konfirmandtid och bekräftade sitt dop i denna fantastiska kyrka vid Uppsala högar. En anrik historisk plats och en anrik rit.
Redovisning i nya fomer (för många gudstjänstdeltagare), mycket skratt, men även allvar och bön om heliges Andes vägledning och kraft och handpåläggning. Fina psalmer och mycket fin sång från de nya lärjungarna. Vilken folkfest det var.
Det var också fullt i ledet fram till nattvarden, en härlig och för många förvånande upplevelse.
Gemenskapen var stor i kyrkan, vilket många kan intyga. ”Detta är en stor festdag”, sade prästen inledningsvis. Prästen Ed Thomas har ett befriande och livgivande sätt.
”Alla är välkomna fram till nattvarden”, sade han. ”Det är både glutenfritt bröd och enbart druvjuice i kalken och för dem som vill vara med i gemenskapen kan också få välsignelsen genom att lägga höger hand på vänste axel”, sade han vidare. ”Alla skall känna att de är med i gemenskapen”, avslutade Ed.
Ledde fram min gamla skruttiga mamma, min fru hade ett stadigt grepp på vänster sida av henne och jag på höger. Tänk, vi tre kunde dela gemenskapen kring Kristi nattvardsbord. Ingen av oss kan eller vill dricka alkohol någonsin mer. Tack vare kyrkans tillmötesgående fick jag dela nattvard med min fru och min gamla mamma för första gången i mitt 50-åriga liv.
Tack Kyrkan och de ansvariga. Detta betydde oerhört mycket för mig om min familj. Och min dotter tog kalken för första gången – hon vågade. En fest var det sannerligen. Jag är stolt över att bli präst i Svenska Kyrkan!!!
Mikael Bedrup 
Kommentera