Prylar och åter prylar…

Ett helt livs saker…

Såg igår på ett program om Michael Jacksons prylar. Har då väldigt få saker om man jämför. Tack och lov, men de jag har räcker mer än väl. Har man bott i stora hus tidigare och sedan flyttat till mindre än det förra (jo, vi flyttade hit för nio år sedan, men man skall hasta lagom) så blev det fler saker än nödvändigt som skulle få plats.

Under ett par dagar städar vi i ordning, gör om och kastar. Puh.. Mitt teologiska bibliotek har knäckt ryggen på mig när jag nu flyttat det till ett nytt rum och hus. Det är tur att Gud rätar på mig. I minnescermonin igår över Michael talade de flesta om Gud och Jesus. Vilket hopp det gav för de som sörjde. Att allt inte bara är här och nu och att allt sedan är förgäves och nattsvart. En av kommentatorerna från TV 4 var väldigt okänslig och okunnig, lät som han kommenterade en hockyfajt bitvis.

Språket och känslighet är viktigt för de sörjande och en svår konst. Var i en självhjälpsgrupp på kvällen, tack och lov att det finns mötesplatser där man kan dela sorg och glädje och få lätta på trycket eller hjälpa andra. Tack Gode Gud för att det finns styrka i svagheten, när man delar och bär allt tillsammans.