Fina ord räcker inte hela vägen.
Man kan bli inspirerad av någons tal, men en nära anhörig har sagt till mig; ”barn gör inte som man säger, utan som man gör”. Gäller inte detta påstående oss alla. Martin Luther hade svårt med Jakobsbrevet i Nya testamentet. Jakob, författaren, var förmodligen Jesus bror.
Syftet med brevet är att visa att en levande kristen tro måste åtföljas av en konsekvent livsstil. Mot detta vände sig Luther, eftersom han i sin tid, sin kontext, gick mot Påven och avlatsbreven, utan Luthers stora tes är att man blir ”rättfärdig genom tro” (Romarbrevet 1:17). Därför kom Jakobsbrevet med dess tema om gärningar att stå mot Romarbrevets budskap om nåden.
Det ena behöver inte stå mot det andra, anser jag. IKEA och Kamprad blir trovärdiga för att han försöker i alla fall leva som han lär (han är inte heller perfekt, vilket han poängterade i sitt Sommar program i radio i år).
”Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? (Jakobsbrevet 2:18-20).
Jakob menar inte att man blir räddad genom gärningar och genom genuin tro, utan han menar såsom Luther att man blir rättfärdig (rätt inför sig själv och Gud) endast genom tro, men inte genom tro som förblir bara tro. Äkta tro förvandlar hela människan, hennes intellekt, hennes hjärta dvs. empati och ger då upphov till goda gärningar, dock är det bara Gud som räddar, eftersom det är enbart han som kan förklara oss oskyldiga och förlåta oss. Gud återkallar våra synd, det vi gjort fel och räknar oss sedan som rättfärdiga om vi sätter vår tillit till Jesus.
Vad jag försöker säga är att en kristen tro bör märkas. Världen behöver fler förebilder. Kristna förebilder ”smittar”. Unga och gamla behöver förebilder att se upp till, att ”ta rygg på”, tror jag. Många kristna är för rädda för att märkas utåt. Varför då? Svårigheten är man idag måste tränga förbi likgiltighetens passivitet för att nå den Andre. Få kristna i vårt land blir ihjälslagna. Och är det inte så att vi alla behöver stöd av varandra och vi måste givetvis påminna oss om att ingen av oss är perfekt. Utan styrkan finns i svagheten märkligt nog, vi måste bli modigare att tala om våra tillkortakommanden för det öppnar upp till sanningens frihet. Innan detta kan komma till stånd, krävs det att man har en förebild, en kristen förebild kan förvandla liv.
Vill du förbättra någon annans liv?
Mikael Bedrup 
Kommentera