Ungdomars utsatthet….

Kidsen har det tufft där ute!

Som präst möter jag många ungdomar. Självklart genom våra konfirmander och våra konfa-ledare, men också genom unga som söker kontakt för samtal, antingen via sociala medier eller genom att vilja ha enskilda samtal.

Först. Det finns många som lever i trygga familjer och som har det bra, även fast de kan ha det jobbigt som alla unga har det, pga ex hårda krav i skolan, på sig själva och stress inför framtiden eller helt enkelt för att vara ex tonåring som innebär en period mot att man skall frigöra sig och börja ta ansvar.

Också. Blir hela tiden mer orolig. Om jag hade anat att det finns så många unga som har det svårt så hade jag förut inte trott det. De som har det allmänt bra har nog svårt att förstå hur väldigt många unga har det i vårt land idag år 2014. Detta gör mig orolig. Minst sagt.

Möter många som har självskadebeteende, som inte orkar och som till slut inte bryr sig. Strunt samma. Många knarkar, dricker en hel del och en hel del hamnar också i kriminalitet. Var är vuxenvärlden? Som präst med absolut tystnadsplikt, när så överenskommer, är det en ventil för dessa utsatta. Men de kommer inte automatiskt. Att bygga relationer, att se dem var de är och hur de mår tar både tid och kraft. Men är en nödvändighet för framtidens samhälle. Vi har egentligen inte råd med att inte se dem.

I Tolfta församling i Tierp där jag har mitt uppdrag så har vi två fantastiska församlingsassistenter, Malin och Johan, som har just den där blicken, tålamodet och tar sig tiden att skapa relationer och vara kvar i mötet. Erfarenheten visar att det ofta kan vara just det där lilla, att bli sedd, om än bara en kort stund, att bli tilltalad kan vara livsavgörande. Jag har hört detta flera gånger. Någon har trott på dem. De finns. Någon gillar dem. De duger. Trots allt.

Kraven växer på föräldrar, de hinner inte med, orkar inte, ekonomin är ansträngd så det är inte lätt att orka med vare sig själv eller sina barn. Lägger man till psykisk ohälsa eller också överkonsumtion av ex. alkohol så förstår vi alla att förutsättningarna för en trygg uppväxt blir mindre.

Vad skall vi göra? Strunta i dem. Självklart inte. Men ge församlingar, samhället och även skolor resurser. Utbilda oss alla, de av oss som jobbar med kidsen och glöm inte bort att bara med en blick, en kommentar kan Du faktiskt förbättra de utsattas liv, de som borde vara vår framtid, de som skall förvalta vårt samhälle när Du och jag är gamla. Där vårt hjärta är gör vi skillnad. Vad kan Du och jag göra. Jag är orolig. Är du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: