Så har semestern flyttat in i min verklighet. Frihet. Att kunna välja dagarna. Inser att när dagarnas rutin fortgår mår jag bra. Har nog med åldern att göra. Behöver inte det storslagna, det oväntade, ser det lilla som värdefullt.
Detta är inte att ge upp. Utan det oväntade, framförallt mötena som inte är planerade, där nyfikenheten får styra ger kraft och påfyllning. Är nyfiken på den Andre. Vi lär ju oss av varandra. Om vi vågar. Om vi inte låter egot och rädslan få stå på scen.
Vi har alla olika förutsättningar, så här i semestertider också olika ekonomi. Skulle vara kul att åka på resa. Gärna utomlands. Men olika anledningar gör det inte möjligt.
Tacksamhet. En känsla och insikt som kan leda oss till bättre liv. Kan man vara tacksam när livets negativiteter klamrar sig fast kring ens tänk? Har mött många som har eller också haft det svårt, men som ändå bejakar glädjen.
Tror det handlar om val, vilka ”mentala glasögon” vi sätter på oss och ser livet genom. Jag skall försöka bära tacksamhetsglasögonen denna sommar. Du vet ju att man blir glad att möta glada människor. Tacksamhet. Skriv ned en lista varje dag, på det som skänker dig positivism. Det som inte är bra, behöver inte formuleras för då styr det. Sänk det bristfälliga och lyft glädjen. Även det lilla kan göra en lite glad. Som en kall glass en varm sommardag. Eller en varm dryck en kall dag.
En dag i taget, bara så kan livet levas fullt ut.
Mikael Bedrup 
Kommentera