Frihet som kristen….

Prästen Mikael Bedrup klargör Luthers tankar om en kristens frihet…

”Varför skall man vara kristen?”

Möts av denna viktiga fråga som präst. Dr. Martin Luthers bok, ”Om en kristen människas frihet”, belyser friheten som en kristen människa har i tron på Jesus.

Luther visar dels på den inre, andliga människan och dels på den yttre, kroppsliga människans frihet, som genom tron blir försåtlig i hans resonemang, vilka jag nedan försöker klargöra.

Dr. Martin Luther menar, att det inte är goda gärningarna som gör oss rättfärdiga inför Gud, då de kan se goda ut vid en första anblick, till det yttre, medan de i själva verket inte är det. Ingen god gärning, gör människan god och vice versa. Du har säkert hört, att huvudsaken är att vi gör gott, inför andra och Gud, men Luther påvisar svårigheten med relationen mellan handlingar och tron.

Människan är/blir rättfärdig när hon står i en rätt relation till Gud och lever på ett sätt som är i överensstämmelse med Guds vilja, men ingen ofullkomlig, fysisk människa kan åstadkomma detta fullt ut av egen kraft, bara med Guds andes hjälp. Människan kan heller aldrig av egen kraft, radera ut de synder, dvs brott mot Guds vilja, som hon redan har begått, och följaktligen kan hon heller aldrig göra sig själv ”skuldfri”.

Gärningar skall utföras för att behaga Gud och vara frivilliga. Vår yttre människa, kroppen, behöver då inte gå sysslolös. Genom dessa handlingar bevarar den sin kraft, dessutom gagnar gärningarna andra, då man lever även för andra. Luther skriver: ”Därför måste hon med den enda tanken, att varje gärning skall gagna andra, inte sig själv.” En viktig tanke in i en värld och vår tid, där många av olika skäl inte hinner med eller orkar bryr sig om andra.

Tron allena….

Endast tron på Jesus gör en människa god och otron gör en människa ond, anser Luther. Den inre människan blir befriad av denna rättfärdighet, synder blir förlåtna och man blir en ny människa (Se 2 Kor. 5:17) som kan växa in i Kristus då han kommer in i vårt hjärta (Rom. 10:10).

Paradoxen med frihet, som gör att människan inte gör någonting, faktiskt gör något, då han skall ta sig en tjänares roll, liksom Kristus, är att den inre människan som är lik Gud, skall styra kroppen. Vikten att visa på att själen kan vara utan allt, utom Guds ord, är en viktig iakttagelse och av detta kommer rättfärdighet, dvs. genom tron på Kristus och inte av handlingar.

Den tvådelade biten, med lagen och nåden, genom att Gamla Testamentet tar upp och visar på synden, hur vi är och den visar på vår brist att göra det goda, medan det Nya Testamentet tar upp befrielsen; löftet, och nåden som vi blir rättfärdigade av genom tron, och som gör det möjligt för oss att vilja följa lagen, som vi inte kan av egen kraft, utan får hjälp av Kristus genom tron och Guds ord.

Man får kraft, blir ett Guds barn och blir t.o.m. mättad som Luther uttrycker det, om man håller sig till löftena som är beskrivna i Bibeln. När Luther talar om frihet, så är det från lagen, för den som tror är redan rättfärdig, då gärningar inte behövs. Detta anser Luther är trons första kraft. Den andra är, att själen håller Gud för sannfärdig. Den tredje gåvan, är den som förenar själen med Kristus, som i ett äktenskap. Och två blir ett. I denna hjälpsamma förening tar Kristus på sig allt det dåliga och vår själ får det goda, med Kristus alla egenskaper. Detta möjliggörs genom tron allena som ger frälsning och återfödelse.

Som Jesus…

Luther tar upp Jesus Kristus sinnelag, som vi skall efterlikna och gör oss medvetna om. Trots att Jesus ägde Guds gestalt, så avstod han från allt, utan att vänta sig tack eller ta hänsyn till otack, blev som en av oss, lydig ända in i döden, för att allt det han har skall bli vårt. Så vi skall vara nöjda med det vi fått och är genom tron. Genom denna yttersta kärlek med Jesu död på korset, Kristi kropp och blod för Dig utgivna som vi påminns om i nattvarden, blir vi visade på att inte heller vi skall göra skillnad på människor och att Jesu kärlek leder oss igenom allt. Genom tron rycks människan upp över sig själv till Gud. Och genom kärleken sänker hon sig ner under sig själv till nästan, men förblir alltid i Gud och hans kärlek.

En kristen människa lever inte i sig själv utan i Kristus och sin nästa. Här kan man således förstå det dubbla kärleksbudet, ” att du skall älska Gud av hela ditt hjärta och din nästa såsom dig själv” på ett bra förståeligt sätt. Därför är friheten andlig och sannfärdig.

Om vikten av svaghet i ex de 12-stegen…

Att visa svaghet är styrka, tar Luther liksom Bibeln upp, och att det finns hjälp som fungerar, där tron hjälper den yttre människan, genom att den inre människan med tron på tillfrisknandet med Guds hjälp fungerar.

Jag tänker exempelvis på alla de olika typer av 12-stegs gemenskaper, som är direkt sprungna ur Bibeln, där man på ett handfast sätt bryr sig om andra genom tjänandet, servicen, att öppna möten och koka kaffe, lyssnandet till sin medmänniska med att därigenom hjälpa denne med sina bördor och Kristuslikt, till att själv tala om nåden genom tron på Jesus och att möta lagen genom de 12-stegen, där man erkänner synden inför Gud och en medmänniska och blir frälsta, dvs hjälpta och därmed rättfärdiga, genom att tro att Gud griper in och hjälper och lyfter av ens synder.

Och det fungerar, de som följer vägen genom alla steg, mot sanningen och livet. Det vet vi alla, som exempelvis genom åren hört de befriade delningarna av de som kommit till tro under vår Sinnesromässa i Nathanaelskyrkan.

Längtar Du efter frihet?….

Guds frid

 

 

 

 

 

önskar Prästen Mikael Bedrup

Bok: Luther, Martin, Om en kristen människas frihet, Stockholm: Verbum Förlag 1994