Påskens befrielse – mina predikotankar….

Nedan är utgångsinformation gällande Påskdagen 2016-03-27 där jag predikar i Sinnesromässan gällande Evangelisten  Matteus, kaptile 28, verserna 1-20.

Än så länge står naturen i blom...
Än så länge står naturen i blom…

Dagens rubrik: Kristus är uppstånden

Bakgrund: På långfredag avrättades Jesus på korset och lades i en grav. På tredje dagen återuppstod han från de döda till ett evigt liv. Ha ger människan tron på livet efter döden – det eviga livet. Påskdagen är Dominica resurrectionis, uppståndelsens söndag.

Övrig info: ”Glad påsk” – påsken är kristenhetens centrum, dess största helg. Genom uppståndelsen förstod de första lärjungarna att Jesus var en unik person. Kyrkofäderna kallade helgen för festernas fest.

Många såg Jesus dö och hundratals mötte honom efter uppståndelsen. Därför tvekar inte kyrkan om Jesus uppståndelse är en historisk sanning. En sanning som griper in i människors liv idag.

Åter ringer klockorna efter långfredagen tystnad. Altaret är återställt efter långfredagen. Idag tänder vi när vi läser evangeliet påskljuset. Detta är en symbol för att Jesus efter uppståndelsen kroppsligen fanns kvar på jorden. Efter himmelsfärden placeras dopljuset istället vid dopfunten, för att lysa vid dopgudstjänsterna.

Vad påsken var för Jesus är dopet för människan; uppståndelse och evigt liv.

Ordet påsk, kommer av det hebreiska ”pesach”, ett ord som tolkas som ”bespara” eller ”gå förbi”. För över tretusen år sedan var det judiska folket slavar i Egypten. I Gt berättas om påskhändelsen när Gud hjälpte ur det judiska folket ur fångenskapen och förtryck från Egypten.

På flyktdagen dog en stor mängd egyptier, och namnet påsk kommer av att dödens ängel ”gick förbi” judarnas hus. Händelsen var så omvälvande att man fortsatt att fira räddningen och uttåget varje år sedan dess, och det var under denna judiska påsk som Jesu död och uppståndelse ägde rum.

Sammanställningen av räddningen ur förtrycket i Egypten och räddningen från döden genom Jesus har blivit ett mönster för fattiga, förtryckta och olyckliga att använda sina egna liv.

Påskens mönster grundlades genom att Gud grep och räddade ett förtryckt folk, nu har räddningsplanen utvidgats; Jesus har t.o.m. räddat oss från döden och med allt som står livet emot.

Påsken är en påminnelse om att ingenting på riktigt på djupet kan hota oss människor. Döden, den som ser slutgiltig u, finns visserligen kvar inom denna världens ramar, men i slutänden är det Guds liv som vinner.

Därför firar vi egentligen inte påsk bara en gång om året, utan varje söndag är en påskdag och uppståndelsedag.

Många tror att korset är en dödens symbol, men i kyrkan är det en påminnelse om livet. Osynlig finns Gud vid vår sida med hjälp och ledning.

20110405-193334.jpg

Om Matt 28:1-20:

Dagens bibeltext berör tre Jesu anhängare, när Jesus begravdes på fredagskvällen, sedan lärjungarna flytt; Josef från Arimatatia, Maria Magdalena och ”den andra Maria””

Meda vi läste om att Josef gick därifrån efter Jesu gravläggning, hörde vi att de bägge Mariorna satt kvar ”mitt emot graven”. Dessa är garanter för uppståndelsebudskapet, det var kvar, de såg att ingen ”lurades” och tog bort Jesu kropp. De satt kvar ända tills vakterna kom och förmodligen ett tag till. Ingen ville att någon skulle ta bort kroppen. Det vore farligt för ockupationsmakten om Jesu uppståndelse blev känd.

Jordskalvet när Jesu dör, är en eskatologisk signal för världen, att något nytt sker och det är första signalen innan Jesus uppstår, likaså att förhänget i templet, som brister uppifrån ner, dvs. från himlen mot jorden. Nu är allt öppet till det allra heligaste, en direktkontakt med och till Gud. Guds räddningsplan för världen är klar.

Ängeln, med sin vita rena klädsel, en himmelsk budbärare fick vakterna att reagera med fruktan och bävan, den vanliga reaktionen vid möten med representanter för den gudomliga värden.

Ängeln legitimerar sig genom att avslöja att han känner avsikten med kvinnornas besök vid graven; de söker efter ”Jesus, som blev korsfäst”.

Alla borde inse att en korsfästelse var slutet med död. Någon räddning därifrån fanns inte. Kvinnorna kan inte ha väntat sig något annat; de kom endast för att se graven och att sörja där.

Ängelns budskap att Jesus lever ges i v. 6 i tre steg;

  • Ängeln pekar på det faktum att Jesus inte längre finns i graven; ”Han är inte här”. Detta är förutsättningen för det som sedan följer.
  • Ängeln förklarar att detta beror på att Gud har uppväckt Jesus. Tanken är inte i första hand att Jesus uppstått av egen kraft, utan snarare den att Gud har bekänt sig till honom och rest upp honom ur förnedring och död på det sätt som omtalas i texter om ”Herrens lidande tjänare” hos Jesaja i Gt. Därmed har Gud visat att han i Jesu död har sett en handling präglad av den djupaste lydnad.
  • Ängeln uppmanar kvinnorna att själva förvissa sig om att graven verkligen är tom, givetvis för att därigenom göra tron på Jesus uppståndelse möjlig.

Änglauppenbarelsen för kvinnorna får sedan sin bekräftelse i och med att de själva senare möter Jesus själv, så de kom där och då falla ner och hylla Jesus och de där fick uppdraget att förmedla vidare denna händelse till lärjungarna.

Nästa moment blir att kvinnorna, som faktiskt juridiskt inte var trovärdiga, ändå kom dessa med i skrifterna, vilket tyder på att det måsta vara sant, berättar vad de varit med om för lärjungarna, de som övergav Jesus när han greps.

Uppdraget blickar också framåt, när de kommer möta den uppståndne Jesus i Galileen. Från Galileen hade Jesus blickat ut på ett föregripande sätt mot alla människor, mot hednakristen mission. I Jerusalem fanns ju motståndet, de som hade sett till att avrätta Jesus, tempelmakten och myndigheterna.

Evangeliet slutar ju med att Jesus sänder ut lärjungar i hela världen från ett berg i Galileen.

Änglaupplevelserna för kvinnorna får sedan sin bekräftelse i och med att de själva senare möter Jesus själv, så de kom där och då falla ner och hylla Jesus och de där fick uppdraget att förmedla vidare denna händelse till lärjungarna.

I evangeliets slutskede förläggs åter scenen till Galileen, där Jesus offentliga verksamhet ägt rum. Det var ju här han till en början vann uppskattning i vida kretsar. Inte i Jerusalem, där de laglärda och tempelaristokratin framstod som hans oförsonliga motståndare. Och det var i Jerusalem som den Hosiannaropande folkhopen så snabbt också kunde uppviglas till att istället ropa: ”Han skall korsfästas”. Och det var utanför stadsmurarna i Jerusalem som han kom att dödas.

Scenväxlingen i v. 16 är ingen tillfällighet, en ny fas i frälsningshistorien tog sin början i och med Jesu utsändande av sina lärjungar.

Även om Jesus var sänd till det judiska folket, så föregrep han vid några tillfällen den hednakristna missionen från ”Hedningarnas Galileen”.

I Gt manas folket att söka sig till Jerusalem, men perspektivet förändras i Nt, då uppdraget blir universellt.

Jesus avskedsbudskap inleds med själva förutsättningen för lärjungautsändningen; Jesus har upprättats av Gud och återinsatts i gudomligt majestät som universums Herre. Det är därför han kan ge de elva lärjungarna uppdraget att göra alla folk till hans lärjungar.

Löftet till Abraham – ”i dig skall alla släkter på jorden bli välsignade” – skall bli uppfyllt. När det egna folket förkastade honom så har istället representanter för hela mänskligheten bekänt sig till honom, såsom stjärntydarna och soldaterna vid korset.

Kyrkans mission i hela världen sammanfattas i två moment; dop i den treeniga Gudens namn och liv ii lydnad för den av Jesus fullkomnande lagen.

Dopet innebär ju att man ställs under Guds kraft och auktoritet och den döpte blir en del av Guds folk, därigenom får man del av hans beskydd men också förpliktigad att leva som kristen.

Formuleringen ”lär dem hålla alla de bud jag gett er”, påminner om Mose ord; ”Ni skall hålla Herrens, er Guds, bud, som jag ger er”. Endast när apostlar och vi lever rättfärdigt kan de och vi vittna om Jesus bland ”alla folk”.

Orden om Jesu närvaro i kyrkan knyter an till orden om Immanuel, ”Gud med oss”, i kapitel 1; Jesusbarnets födelse innebar att Gud var närvarande bland sitt folk, och missionen innebar att Gud är närvarande i världen.

Sålunda kan vi alla tillsammans säga högt: ”Kristus är uppstånden”. ”Ja, han är sannerligen uppstånden”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Create a website or blog at WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: