”Du skall behandla andra, som du själv vill bli behandlad” är riktningen och visheten i det som kallas den gyllene regeln i Bibeln. Världens svåraste balansgång. Håller du med?
Risken är ofta att man faller åt än det ena, än åt det andra hållet. Antigen egoism eller medberoende. Det finns självklart orsaker varför man väljer att se mest till sina egna behov; dålig självkänsla, tillitsstörd, psykopat, rädd etc.
Medberoende; att bara hjälpa andra utan att se till sina egna behov kan bottna i bl.a dålig självkänsla, att vilja bli älskad och bli bekräftad, att utplåna sina egna behov och leva andras liv för att vara behövd etc.
Hur håller vi balansen? Jag tror vi behöver människor som ger oss balans och återkoppling och vågar se och säga vad de säger, förnuftiga oberoende människor som måhända vi inte har i vår bekantskapskrets.
Fler borde gå till psykolog, terapeut eller varför inte en diakon eller en präst, vi har absolut tystnadsplikt när bägge parter så kommer överens om, vilket kan innebära att man därigenom får distans till sig själv och andra, nya perspektiv. Det är så lätt att hamna i samma hjulspår och inte få verktyg att komma in på en ny bra väg för sig själv och för de omkring dig, din nästa.
Det är gratis att gå till diakon eller präst. Visste du det? Vi i kyrkan har som uppgift att försöka hjälpa människor med sina livsfrågor och vi räknar med en kraft större än oss själva som kan hjälpa dig och mig. Hur Gud fungerar vet jag inte, bara att han gör det. Har mött tusentals som fått sina liv i balans igen, tack vare att de tagit hjälp.
Det är inte en lätt balansgång, livet, och vi är skapade för att ta hand om varandra. Det blir lättare att balansera om någon håller en i handen, så räck ut din hand.
Mikael Bedrup 