Varför skall man döpa sig själv eller/och sitt barn?
Prästen Bedrup: ”Många som kommer till en präst för att döpa sitt barn har ofta ganska liten kunskap om vad dopet innebär. Man tycker att det är trevligt att fullfölja en familjetradition, några tror att det är en namngivningscermoni – vilket det inte är eller så tycker man det först är lite läskigt att våga tala om den kristna tron och några vet lite mer. Därför kommer här lite info om dopet”
Dopet, info nummer 1:
Historisk överblick, hur hamnade vi här?
Numera säger man att i dopet ger man barnet eller den vuxne som döps, möjligheten att få bli del av en större gemenskap, med Gud och med en församling.
Dopet är ett löfte om befrielse och beskydd. Man tackar Gud för det under som det nyfödda barnet är. Dopet är kravlöst, barnet behöver inget prestera utan är en gåva från Gud. Med dopet tydliggör man också nya roller i relationerna. Roller som föräldrar, farmor, morfar, faddrar osv.
Även vuxna kan döpas. Ofta förknippas dopet med små barn, men människor i alla åldrar kan döpas. De äldre får då en kortare undervisning, ofta i samband med en konfirmation. Det finns ingen åldersgräns för dop. Några vill döpa sina barn så tidigt som möjligt andra vill låta barnen välja själva och väntar ofta till konfirmationen eller tills ett syskon döps.
Om man sedan tidigare är döpt i ett annat kristet samfund så godkänns dopet av Svenska kyrkan. Den som döps blir därmed upptagen i den kyrkliga gemenskapen och det är den vanligaste vägen till medlemskap.
Måste man döpas för att bli medlem i Svenska kyrkan?
Ofta får man frågan från den präst som ska döpa barnet om man vill döpa barnet i den ordinarie söndagsgudstjänsten. Tanken bakom denna fråga är att barnet ska få möjlighet att välkomnas av församlingen. Naturligtvis finns det möjlighet att anordna en egen dopgudstjänst i kyrkan eller på annan vald plats såsom i hemmet eller utomhus.
Mikael Bedrup 