Min kristna nya bana... Jag skriver nya. Eftersom jag döptes som barn och i tonåren konfirmerades jag, så att vara kristen till det yttre var inte nytt, kanske var det så att jag var "lite kristen" även på insidan, som ett senaspkorn som Bibeln beskriver en ny eller liten tro. Alla konfirmerade i stort sett när... Continue Reading →
Som i en annan del av världen
Hetta. Gränslar Harleyn och mullrar iväg på E4:an. Varma vinder fläktar kroppen och skinnbyxorna fladdrar när mc´n skjuter fram mot Uppsala. Bytte bakdäck, körde med gummi som alltmer liknade slicks som på en formel 1 bil. Och så skall man inte ha det. Plånboken ekar, får återigen be till min Gud som gett mig både... Continue Reading →
Sluta fega för din kristna tro?
Spännande inlägg igår här på min blogg. Med min nya kunskaper, där jag studerat bl.a. religionsVETENSKAP, på Uppsala Universitet, har jag lärt mig att den kristna tron kan liksom de flesta gengrer tolkas olika. Vetenskapen har, framförallt de senaste 20 åren, tillfört kristendomens tolkning och autencitet mycket. Här kan nämnas bl.a. arkeologiska nya fynd och... Continue Reading →
Jag vågar stå för min tro på Jesus
Är det människor jag nu vill vinna för mig – eller Gud? Söker jag vara människor till lags? Om jag ännu ville vara människor till lags skulle jag inte vara Kristi tjänare. Jag försäkrar er, bröder: det evangelium som jag har förkunnat är inte något mänskligt påfund. Jag har inte fått det från någon... Continue Reading →
Den kristna tron förvandlar, alldeles tydligt
Nyss hemkommen från söndagens tidiga gudstjänst i Tensta kyrka. Självklart fick jag många kommentarer på mitt inlägg om humanisterna tidigare i veckan, övervägande från de som inte tror på kristendomen och som i olika ordalydelser uttalar sig om att kristendom är nonsens och detta i olika grader. Men jag har även mött andra röster och åsikter om nedan inlägg från... Continue Reading →
Den sjuke har bara en önskan
Ser på "himlen kan vänta" på tv just nu. Serien handlar om de som har fått sjukdomar som hotar deras liv. Helena som slutat ta cellgifter, då de inte verkar längre, funderade och hon och hennes man kände ett behov att tala med någon som kunde möta deras frågor om liv, död och oro, så... Continue Reading →
Mikael Bedrup 